Söndag 27 maj 2018

Rädda artrika naturbetesmarker

Naturbetesmarkerna är de mest artrika marker som finns. De är ogödslade, oplöjda och med lång historia av bete. Om man räknar antalet blommande växtarter per kvadratmeter hör naturbetesmarker till de mest artrika miljöer som finns. På en så liten yta som en m2 kan man hitta upp till runt 50 olika blommande växtarter.

Ogödslade gräsmarker är ganska fattiga på näring och har en helt annan flora och fauna än gödslade marker där växter som hundkäx och maskrosor lätt tar över. I den magra betesmarken får i stället  konkurrenssvaga växter som till exempel kattfot och blåklocka en chans . När betesdjuren trampar sönder grässvålen blir det lättare för mer svårspridda frön att gro.

Naturskyddsföreningen arbetar för att naturbetesmarker och deras artrikedom ska finnas kvar. Idag återstår enbart små rester av de marker som en gång användes för bete. De har försvunnit i takt med 1900-talets utveckling av jordbruket. Kravet på ökad produktivitet har styrt mot större enheter och mer storskalig djurproduktion samt foderproduktion på åkermark. De flesta små jordbruk har lagts ner och betesmarkerna vuxit igen.

Naturbetets artrika miljö förser oss inte bara med mat åt de betande djuren utan är också livsmiljö för blommor, djur och insekter, som är livsviktiga för naturen och oss människor. Maten vi äter pollineras av insekter, som bland annat lever av blommor i naturbetesmarker.

Här är några av de förslag som Naturskyddsföreningen, tillsammans med flera andra organisationer, nu framför till regeringen i en gemensam skrivelse för att påverka jordbrukspolitiken:

Höj miljöersättningen för skötsel av betesmarker och förändra de bidrag till lantbruket, som  missgynnar betesmarkerna. Bidragen är idag i många fall högre för dem som föder upp sina djur på annat foder än bete.

Stimulera upphandlingen av naturbeteskött och ekologiskt kött i offentliga kök. Idag utgör det bara en bråkdel av det kött som serveras.

Anpassa reglerna till de olika regionernas förutsättningar. Skötseln av betesmarker måste göras mer flexibel och anpassas regionalt så att miljönyttan blir större. Idag är reglerna lika från Ystad till Haparanda, men flora och fauna skiljer sig mycket åt.

Skydda riktigt artrika marker med så kallat Natura 2000-avtal. Sverige ligger efter andra EU-länder och har avstått från möjligheten att skydda mark i många år.

Vi måste äta mindre kött för klimatets skull, men när du väljer kött: Köp naturbeteskött och ekologiskt kött för att gynna artrikedomen och de lantbrukare, som låter djuren beta. Och passa på att njuta av det öppna landskapets växter, fåglar och fjärilar i de naturbetesmarker där de fortfarande finns kvar.

Ulla Kjellander
ordförande Skaraborgs Naturskyddsförening

Karin Lexén
generalsekreterare
Naturskyddsföreningen

  • Detta är ett debattinlägg. Det betyder att en läsare skickat in texten för publicering. Innehållet är skribentens egen uppfattning.