Tisdag 19 juni 2018

Vilseledande om uranbrytning

Regeringens uppgifter om Naturvårdsverkets uppdrag om uranbrytning är vilseledande: ”Naturvårdsverket ska ta fram förslag för att förbjuda uranbrytning” ,”Regeringen ger Naturvårdsverket i uppdrag att utreda hur ett förbud mot utvinning av uran i Sverige bör utformas. Målet är sedan att lämna en proposition till Riksdagen under 2018.”

 Redovisning av regeringsuppdrag (ärendenr: NV-04295-17), några utdrag: Naturvårdsverket föreslår att uran tas bort som koncessionsmineral ur minerallagen. Sällsynta jordartsmineraler (REE) och andra ämnen är ibland bundna i mineral som är rika på uran och där det kan vara svårt att utvinna dessa utan att också utvinna uran. ”Sådana verksamheter ska kunna få tillstånd efter regeringens godkännande enligt de befintliga bestämmelserna i 17 kap. miljöbalken. Verksamhetsutövaren har då också möjlighet att ekonomiskt tillgodogöra sig uran som uppkommer i verksamheten, förutsatt att detta är tillåtet enligt miljötillståndet.”

Naturvårdsverket uppger också, ”att ta bort uran som koncessionsmineral innebär en markering av att samhället inte längre betraktar uran som ett mineral där det är viktigt med en formaliserad prövning av rättigheterna till mineralet. Vid ett eventuellt tillgodogörande får därför verksamhetsutövaren själv säkerställa sin ekonomiska rätt till uran som uppkommer i verksamheten.”

Naturvårdsverket föreslår alltså, ”att uran tas bort som koncessionsmineral vilket medför att uran istället blir ett jordägarmineral som faller utanför minerallagens och mineralförordningens tillämpningsområde.”

Den kommunala vetorätten

”En förändring av vetorätten för sådana verksamheter som träffas av undantaget skulle till exempel kunna ske genom en ändring i 17 kap. 6 § 3 st miljöbalken där kommunens vetorätt inte gäller i de fall det ”från nationell synpunkt är synnerligen angeläget” att verksamheten kommer till stånd.”

Var finns opinionen?

Har t.ex. politiska partier, kommuner, naturskyddsföreningar, miljöorganisationer, gräsrotsrörelser, etc. engagerat sig och yttrat sig över innehållet i Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget beträffande ”Uranutvinning”?

Naturvårdsverkets uppdrag och förslag till ändringar i relevanta lagstiftningar är nog inte till för att som regeringen uppger enligt ovan, utan den är nog till för att möjliggöra storskalig utvinning i Sverige av ovanliga jordarts- (REE) och övriga så kallade ”battermineraler” i bl.a. Norra Kärr, Olserum, Överum, Riddarhyttan, Häggån, Viken, Väddö, Myrviken/Oviken, Tåsjö, Lilljuthatten, Ballek, Billinge-Falbygden m.fl. orter.

Beslutar regeringen i enlighet med Naturvårdsverkets förslag till författningsändringar kan vi denna gång förvänta oss en anstormning av utländska exploatörer för utvinning av ”batterimineraler” samt biprodukterna torium och uran.

Claes-Erik Simonsbackai
ingenjör och f.d. managementkonsult till gruvföretag med gruvverksamheter i Sverige, Västafrika och Sydamerika.

  • Detta är ett debattinlägg. Det betyder att en läsare skickat in texten för publicering. Innehållet är skribentens egen uppfattning.
  • cesimons

    Energipolitiken har under senare år alltmer kommit att betraktas som en av de mer centrala uppgifterna för EU.

    Sverige sitter på betydande reserver av bl.a. uran, torium, vissa kritiska mineraler och metaller samt skiffergas, som kan komma att utnyttjas / utvinnas för EU:s interna försörjning. Av världens urantillgångar anses 0,2 procent finnas i Sverige, samtidigt som våra tillgångar utgör ca 27 procent av Europas samlade urantillgångar.

    Strategisk mineraler med höga utvinnings- eller återvinningspotentialer som anses kritisk av EU är bl.a.: ferrokisel, flusspat, titan, REE, nickel, krom, mangan, vanadin, dolomit och kalksten.
    http://resource.sgu.se/produkter/regeringsrapporter/utvinnings-och-atervinningspotential-metaller-mineral-2014.pdf

    Enligt en rapport från US Energy Information Agency (EIA) från 2013, anges att Sverige kan ha en skiffergasresurser på ”Risked Gas in Place 49 (Tcf*); Technically Recoverable 10 (Tcf)”, dvs. ca. 4 procent av Europas skiffergastillgång. (*Tera kubikfot). ”Sweden Wet natural gas production and resources unproved wet shale gas tecknically recovereble resource 10 (TRR*)”, dvs en sextondel av de tillgångar som beräknas finnas i Europa.. (*Terra conventional unproved wet natural gas).
    http://www.eia.gov/analysis/studies/worldshalegas/pdf/fullreport.pdf

    MVH,

  • vastaspojken

    Ett mycket intressant inlägg i urandebatten. I Skb 5 jan publicerade Per Gustafsson en ledare med rubriken ”Uranet saga är all”! I ledaren påpekade Per G. att det finns anledning att ana argan list i förslaget som föreligger om kommunalt veto mot uran-utvinning.Om Claes-Erik S. har rätt i artikeln ovan, är det bara att konstatera att även Per G. hade rätt med sin misstänksamhet! Är det inte så att våra uran-rika skifferlager är något av naturens egen soptipp? Ska vi inte låta den deponin vara ifred? Är det alldeles otänkbart att ändra/skärpa den urgamla och omoderna Minerallagen?

    • cesimons

      För att i Sverige bl.a. kunna utvinna kritiska mineraler (”batterimineraler”) ur våra skiffrar samt metallerna cerium, lantan, neodym, praseodym med flera sällsynta metaller som t.ex. är anrikade på monazit, som alltid har förhöjda halter av REE, erfordras i såfall regelförändringar och då framförallt måste kommunernas nuvarande totala vetorätt begränsas då dessa mineraler i de allra flesta fall har betydligt förhöjda halter av torium och uran.

      MVH,

  • cesimons

    EU:s fortsatta integrationsstrategi kommer med stor sannolikhet att leda till inskränkningar på Sveriges självbestämmande bl.a. över sina egna el- och malm-/mineralresurser och därigenom även öka behovet av att konfiskera privata fastighetsägares marker.

    Avtalet mellan Sverige och EU, vid inträdet, stadgar att EU har rätt att kräva viss tillhandahållande av Sverige, för EU:s försörjning.

    Olika typer av EU-lagar och rättsakternas hierarki:
    EU:s lagstiftning är indelad i primärrätt och sekundärrätt. Primärrätten (fördragen) ligger till grund för all EU-verksamhet. Sekundärrätten (förordningar, direktiv och beslut) bygger på fördragens mål och principer.
    1. EU-förordningar har allmän giltighet. En EU-förordning som har trätt i kraft gäller direkt och likadant i alla medlemsländer som en del av den nationella lagstiftningen. Det brukar kallas för att en förordning är direkt tillämplig.
    2. EG:s/EU:s nya metodens produktdirektiv som t.ex. Maskindirektivet (MD), med exakt den kravnivå som finns i direktiven från EG/EU.
    3. EG:s/EU:s minimidirektiv som t.ex. införlivats i Miljöbalken (MB) 1998:808 och i Plan-och Bygglagen (PBL) med stöd av MB, förordning om miljökonsekvensbeskrivningar SFA 1998:905, förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd SFS 1998:899.
    4. Nationell lagstiftning som t.ex. Minerallagen.

    En av de principer som EU-domstolen har lagt fast i sin praxis och som efter inträdet i EU binder svenska regelgivare innebär, att nationella regler inte får strida mot EU-rätt. Skulle detta ändå inträffa, har gemenskapsrätten företräde.

    MVH,

  • cesimons

    Måste tyvärr, som avslutning på debattinlägget, konstatera att det är uppenbart att bland andra miljöengagerade och miljörörelserna inte verkar att ens bry sig om, att diskutera / debattera eventuella konsekvenser av Naturvårdsverkets politiserade uppdrag om uranutvinning, som i det närmaste fått passera obemärkt förbi. Inte ens några av Länsstyrelsers handläggare av beslut om miljötillstånd enligt miljöbalken för gruvverksamhet kände till Naturvårdsverkets förslag för sex (6) dagar sedan.

    MVH

  • cesimons

    Notera även, att av Naturvårdsverkets förslag till kategorier av gruvverksamheter framgår inte vilka gränsvärden som ska gälla för ”tillräckligt låg” respektive ”tillräckligt hög” uranhalt.

    Svarta alunskiffrar har vanligtvis uranhalter i området 45 – 300 g/ton.

    Särskilt tillstånd krävs enligt Strålskyddslagen, där den så kallade undantagsgränsen enligt strålskyddsförordningen för enbart uran går vid halter över 80 g/ton.

    Se också regeringens Lagrådsremiss, av den 30 november 2017, till ny strålskyddslag. Lagen föreslås träda i kraft den 1 april 2018.
    http://www.regeringen.se/4a

    Undantagna i tillståndsplikten i Lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) är bergarter med uranhalter över 200 g/ton, som därmed inte betraktas som uranmalm.

    Se även Kommittédirektiv. Dir.2017:76. ”Översyn av lagen om kärnteknisk verksamhet”. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2018.
    http://www.regeringen.se/49

    MVH