Onsdag 13 december 2017

Anständiga häkten

Sverige är en av få stater som i praktiken saknar en bortre gräns för hur länge en person kan sitta häktad.

Europarådets kommitté mot tortyr (CPT) kritiserade i sin senast rapport Sverige för den omfattande användningen av restriktioner vid häktningar. Dessutom för att alltför många häktade inte får ha tillräcklig kontakt med andra liksom brist på organiserad sysselsättning.

I över 25 år har såväl Europarådet som FN:s antitortyrkommitté kritiserat Sverige för förhållanden i våra häkten.

Den kritiken gäller hur häktade brottsmisstänkta har det.

Men situationen blir än värre om man tar med i bilden att även icke brottsmisstänkta häktas i Sverige. Det är nämligen så att asylsökande som fått avslag, och ska utvisas, i vissa fall kan spärras in på häkte utan att de har begått något brott.

Detta ökar. Fram till 2014 satt varje månad 30 så kallat ”förvarstagna” i de svenska häktena. Åre efter var siffran 54 och ska i år ha stigit till 70 per månad.

Allt detta är mycket otillfredsställande.

När det dessutom innebär att många drabbas av samma hårda isoleringskrav, som FN och Europarådet redan kritiserat Sverige för, blir det än allvarligare. I praktiken innebär det exempelvis att den häktade får ingen eller väldigt liten tid i rastgård eller fysisk träning. Ofta ingen möjlighet att träffa andra, inte ens vid lunch.

Ur integritetssynpunkt är det helt felaktigt att icke brottsmisstänkta utsätts för detta.

När det gäller den generella kritiken mot svenska häktningsregler har regeringen konstaterat att man är medveten om kritiken och att man nu har vidtagit ett antal åtgärder. Bland annat har en utredning lämnat förslag för att minska antalet häktade och att minska användning av restriktioner.

Bland förslagen finns att personer under 18 år inte ska förvaras i häkte utan på särskilda ungdomshem. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) var 2015 antalet häktade barn i svenska häkten 140 stycken. Av dessa var över 80 procent belagda med restriktioner, vilket har sin förklaring i att barn enbart får häktas om de skulle kunna försvåra en brottsutredning.

Att placera icke brottsmisstänkta asylsökande på dessa häkten är horribelt. Speciellt som Migrationsverket har egna förvar som används för  att säkerställa att en person är tillgänglig så att ett beslut om avvisning eller utvisning kan genomföras.  Eller för att utreda om personer överhuvudtaget har rätt att stanna i Sverige.

Regeringen måste snarast komma med sina förslag om hur man ska rätta till de kritiserade förhållandena på svenska häkten. Exempelvis har våra nordiska grannar klarat av att minska andelen häktade som är isolerade till 12 procent (Norge) och 1-3 procent (Danmark), trots att deras rättssystem liknar det svenska. I Sverige var 66 procent (6 000 av 9 000 häktade år 2015) belagda med restriktioner.

Och för icke brottsmisstänkta asylsökande gäller bara en sak; de ska inte vara på svenska häkten överhuvudtaget.