Torsdag 24 augusti 2017

En likvärdig skola?

Sverige har inte en likvärdig skola för våra barn och ungdomar.

Det kanske Sverige aldrig har haft. Men återkommande internationella, studier pekar idag på en växande ojämlikhet i det svenska skolsystemet. Klyftorna växer mellan skolor. Den växer också mellan låg- och högpresterande elever.

Den senaste PISA-undersökningen visar att uppväxtförhållanden påverkar skolresultaten mer i Sverige än i många andra OECD-länder. Bland de nordiska länderna är det idag i Sverige som elevernas  socioekonomiska bakgrund har störst betydelse. Så var det inte tidigare.

Riksdagen har under 1990-talet skapat ett skolsystem som bidragit till denna ökade segregering. Istället för en sammanhållen skola bygger nuvarande system på konkurrerande skolor i en skapad skolmarknad. Eleverna har blivit kunder och utbildningen i sig har blivit en ”köpbar tjänst”.

Sverige är ensamt i världen om att ha detta system. Enda land som infört något liknande var Chile där Pinochetregimen under 1980-talet införde ett marknadsstyrt skolsystem med vinstdrivna aktiebolag. Inspirationen kom från nyliberala ekonomen Milton Friedman. För ett år sedan skrotade Chile detta system, och idag är Sverige ensamt om att tillåta vinstdrivande aktiebolag i grund- och gymnasieskola.

Det finns ett grundläggande feltänk i svensk skolpolitik som driver mot en mer segregerad och en mer tudelad skola.

Lärarförbundet har därför en viktig poäng när förbundet i sitt remissyttrande över Reepalus välfärdsutredning konstaterar att en begränsning av vinsterna på skolorna inte direkt skulle garantera att det i framtiden skulle bli en bättre resursfördelning eller att skolans resurser skulle gå till de elever som har störst behov. Ett vinstförbud skulle inte leda till att segregationen inom skolsektorn minskar och inte heller att säkra resurser till särskilt stöd, påpekar förbundet.

Som Lärarförbundet konstaterar, så är istället  grundproblemet dagens finansieringsmodell där varje elev har med sig en individuell skolpeng.  Förbundet vill se en finansiering som bygger på en bättre socioekonomisk fördelning – inom och mellan kommuner.

Dagens skolpengssystem är inte heller anpassat till hur skolans kostnader uppstår och det leder sannolikt till att den sammanlagda kostnaden för utbildningssektorn dessutom blir högre än vad den skulle behöva vara.

Det är dags att snarast tillsätta en utredning som omprövar det nuvarande skolpengssystemet och i grunden ser över hela skolans finansiering.

En sådan översyn måste utgå från ambitionen att skapa en likvärdig och sammanhållen skola, där kommunernas helhetsansvar för skolorganisationen för sina medborgare stärks.

Inom ramen för detta kommer det självklart även i framtiden finnas olika skolhuvudmän. Däremot kommer vinsterna begränsas för de aktörer som har just det som primärt mål. Å andra sidan kommer incitamenten istället stärkas för de aktörer som verkligen vill driva en bra och likvärdig skola.

  • vastaspojken

    Det stora grundläggande felet i svensk skola är skolpengen ihop med det fria skolvalet! Varje elev är en summa pengar. För att eleven ska välja just min skola måste min skola vara populär. Bl.a. måste vi sätta höga betyg! PISA visar en nedgång i kunskaper, samtidigt har betygen i skolan rusat i höjden. Förvånad? Alla som är involverade i skolan har intresse av högt satta betyg. Ingen tjänar på realistiska utvärderingar av elevernas kunskaper. Vinst-debatten är avslöjande. Argumenten för vinster visar bara på viljan att tjäna pengar, elevernas väl och ve är det inte tal om! De privata skolorna kan lätt bevisa att jag har fel! Driv skolorna, men låt bli att utbetala stora vinster till ägarna! Reepalu föreslår inget förbud mot vinster, bara ett tak, vilket vinstivrarna verkar ha svårt att ta till sig!