Söndag 21 januari 2018

En vinst för skolor

Skolkoncernen Academedia meddelade nyligen att de lägger ner sin grundskola i Hammarby sjöstad i Stockholm. Företaget pekar på sviktande elevunderlag och på lokalbrist. Lokalerna ska istället användas för koncernens gymnasieskola.

Bakom detta ligger naturligtvis en ekonomisk bedömning i koncernen; vad är lönsamt, vad är inte lönsamt.

Stockholms skolborgarråd Olle Burell skräder inte orden om nedläggningen: ”Trots skriande behov av grundskoleplatser i Sjöstan så väljer man att göra så här för att tjäna mer pengar. Den drivkraften är uppenbart  viktigare än att ta sitt samhällsansvar”.

Så snabbt dras mattan undan för kommunernas skolplanering när privata skolföretag flyttar om sina spelpjäser. Hammarby är inte det enda exemplet.

I Lärarnas Tidnings senaste nummer har tidningen granskat hur mycket vinst som aktieägare i privata skolbolag lyft ut från sina skolor under 2016. 115 friskolebolag delade under detta år ut 243 miljoner kronor till sina ägare.

Samtidigt tog samma skolor emot 131 miljoner kronor i riktade statsbidrag för allt från läxhjälp till mattelyft, mindre barngrupper, fortbildning och lärarlönelyft.

Nu ska det tilläggas, att inte alla fristående skolhuvudmän delar ut vinst till sina ägare. I september 2017 fanns det 812 fristående skolhuvudmän. 526 av dem är aktiebolag. Det är 122 av dessa som delade ut 243 miljoner kronor till sina ägare. Allt enligt undersökningen i Lärarnas Tidning.

När riksdagen under 1990-talet skapade ett skolsystem som, istället för en sammanhållen skola, bygger på konkurrerande skolor på en skapad skolmarknad, gjorde man något som är unikt i världen. Med skolpengssystemet blev eleverna plötsligt kunder och utbildningen i sig en ”köpbar tjänst”.

Sverige är fortfarande ensamt i världen om att ha detta system som tillåter vinstdrivande aktiebolag i grund- och gymnasieskola.

Sveriges Television gjorde i somras (Novus) en undersökning om vad svenska folket anser om vinster i välfärdssektorn; vård, skola och omsorg.

Bara 22 procent ansåg att bolagen ska få göra hur stora vinster som helst. 49 procent ansåg att vinster helt ska förbjudas, eller att den eventuella vinsten måste återinvesteras i verksamheten. 19 procent tyckte att det ska finnas ett vinsttak på tio procent, så länge företaget uppfyller kvalitetskraven.

Det vore klokt att riksdagspartierna tar till sig denna bild. Att fortsätta ha ett regelverk som ger möjlighet att vinstmaximera på skolorna är att gå i otakt med väljarna.

Låt istället skoldebatten fokusera på det som är svensk skolas stora utmaning; att ta itu med den ökade tudelningen mellan elever och skolor och den ökade segregeringen.

Då måste nuvarande individuella skolpengssystem ifrågasättas. Det behövs en framtida finansiering som bygger på en bättre socioekonomisk fördelning – inom och mellan kommuner.

En sådan reform vore en sann vinst för skolorna och eleverna.

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.
  • vastaspojken

    De som agiterar för vinster i privata skolor argumenterar minst sagt ologiskt. Prio ett för en skola, är att eleverna lär för livet. All verksamhet ska ge hög kvalitet i undervisningen. För att få högre kvalitet måste vi ha valfrihet! Privata skolor ger denna nödvändiga valfrihet! Varför är det då så oerhört viktigt att ägarna till en privat skola ska ha möjlighet att plocka ut så mycket pengar som möjligt ur verksamheten? Argumenten osar hyckleri lång väg! Det framstår alldeles tydligt att det är vinstpengarna som är huvudsaken!