Fredag 28 april 2017

Huvudet i sanden?

Sverige har ett flerpartisystem, med åtta partier i riksdagen.
Så är det också i Nederländerna. Där finns det nu hela 13 partier i parlamentet.

Störst före det holländska valet, var det högerliberala regeringspartiet VDV. Trots en minskning är partiet, även efter valet, störst med 21 procent. Det omtalade högerextrema PVV, med Gert Wilders, fick bara 13 procent. Tredje största partiet kristdemokraterna CDA har 12 procent och vänsterliberala D66 12 procent. Därefter nio partier till i fallande skala.

Så ser det ut i många andra europeiska länder. De tidigare dominerande socialdemokratiska och kristdemokratiska partierna har sjunkit tillbaka. I Frankrike slåss presidentkandidaterna med väljarstöd på mellan 15 och 25 procent vardera.

Vid en konferens som svenska Centerpartiet arrangerade inför valet 2014 gästades partiet av företrädare för just holländska VDV. Entusiastiska unga c-märkta regeringsmedarbetare från departement och Rosenbad ville då veta vilka allianser holländska VDV bildar innan ett riksdagsval.

VDV:s företrädare förstod inte frågan, och svarade retoriskt; menar ni att ni bildar allianser före ett riksdagsval – men ni har väl också ett flerpartisystem? Så gör vi inte i Nederländerna, där har vi minst tre eller fyra tänkbara regeringsalternativ i bakfickan, meddelade VDV-företrädarna för förstummade åhörare. Varje holländskt parti söker stöd för sin politik. Sedan får regeringsförhandlingarna ta vid utifrån det.

Självklart är det så ett flerpartisystem också måste fungera; självständiga partier som söker mandat från väljarna för sin politik som sedan får förtroende att omsätta detta i kompromisser med andra partier.

Man behöver inte gå många val tillbaka i Sverige, förrän man kunde hitta ledande politiker och statsvetare som var helt övertygade om att Sverige rusar mot ett tvåpartisystem. Svensk politik kommer i princip bestå av två stora statsbärande partier; Socialdemokraterna och Moderaterna. Övriga småpartier kommer få rätta sig efter detta, spåddes det.

Sedan dess har antalet politiska partier i riksdagen ökat till åtta. Och i Europaparlamentet finns nio svenska partier. Inget parti når idag upp till 30 procent.

Verkligheten har gett de som drömt om ett tvåpartisystem en kalldusch. Även de som förfäktat två cementerade block har gått vilse.

Sverige kommer behöva ett stabilt förankrat regeringsunderlag efter nästa val. Med nuvarande situation måste detta baseras på flera partier i det politiska mittfältet, med C, L, MP och S som blivande huvudaktörer. Såvida man inte, direkt eller indirekt, kalkylerar med SD:s stöd.

Så enkelt är det.
Det är dags att inse och anpassa sig till flerpartisystemets villkor. Att vi har flera partier beror självklart på att väljarna så vill ha det. Väljarna begriper dessutom att det efter ett val sker förhandlingar.

Nu handlar det inte om att slå igen dörrar. Läxan från Nederländerna är; ta en tuff ideologisk debatt – men håll dörrarna öppna.  

  • vastaspojken

    Ledarens sammanfattning: SÅ ENKELT ÄR DET! Solklart. Per G. skriver inte ut det i klartext, men Alliansens tid måste vara ute! Problemet är kanske att få politikerna i Riksdagen att fatta detta enkla faktum. Om en stark regering ska bildas finns två alternativ. Ta med sd eller riv blockgränsen. Om något politiskt ljushuvud har ett tredje alternativ, kom igen!