Tisdag 12 december 2017

Kyrkliga val

Om två veckor är det kyrkoval. Söndag den 17 september väljer Svenska Kyrkans 6,1 miljoner medlemmar vilka som ska styra i församlingar, pastorat, stift och vid det centrala kyrkomötet.

Ja, inte riktigt alla får rösta. Men är du 16 år, och medlem i Svenska Kyrkan, så är du välkommen till valurnorna. Det gör att 5,2 miljoner människor har rösträtt.

Demokrati är viktigt. Oavsett det gäller kommuner, regioner och riksdag. Eller om det gäller europeiskt samarbete eller global utveckling. Eller om det gäller din idrottsförening, din teaterförening, din vägförening eller fiberförening. Så också om du är medlem i något samfund, som  exempelvis Svenska Kyrkan.

Som i alla andra organisationer är valdeltagandet i kyrkan inte 100 procent. Långt därifrån. Inte för inte kallas kyrkovalet för det glömda valet.

Kyrkovalet 2013 lockade 700 000 väljare, eller 12,8 procent, – vilket i och för sig var det högsta valdeltagandet sedan år 2001.

Men sett över en längre tid så har röstdeltagandet sjunkit. Högst var det år 1934 då 23,4 procent röstade. 1950 röstade 18,8 procent. Sedan har det sjunkit till dagens nivåer. Bortsett från 1970-talet då deltagande ökade till 15 procent.

Är därmed slutsatsen att demokratiska val i kyrkan är ovikta? Naturligtvis inte.

Sedan Svenska Kyrkan och staten bröt sin månghundraåriga relation år 2000, är det än viktigare att kyrkans egna medlemmar har ett direkt inflytande över sin kyrka.

Kyrkans Tidning presenterade nyligen en SIFO-undersökning om hur dessa medlemmar ser på sin kyrka. 93 procent anser att kyrkan ska ägna sig åt vigslar och begravningar. 89 procent betonar att kyrkan ska engagera sig i kris- och katastrofstöd. Det sociala arbetet inom diakonin, stöds av 86 procent av medlemmarna. Däremot är det bara 54 procent som poängterar att kyrkan ska arbeta med andlig undervisning och utveckling.

Samtidigt som kyrkomedlemmarna (72 procent) markerar att det är viktigt att värna demokratiska rättigheter, så är det bara 31 procent som säger att de själva vill påverka kyrkans inriktning och verksamhet.

Det kan i förstone låta lågt. Men notera att det är betydligt fler än de 12,8 procent som faktiskt röstade i förra kyrkovalet.

Det visar att andra orsaker gör att dessa medlemmar trots allt inte använder sin rösträtt. Kanske okunskap om valet. Det är extremt lätt att missa valet, eftersom något intensifierat offentligt samtal om kyrkan inte märks ens nu två veckor före valet. Varför så tyst om kyrkan?

I veckan skickades röstkort ut till kyrkans medlemmar. Det kan givetvis finnas många skäl till varför man som medlem väljer att inte rösta. Men en sak är säker; det är svårt att ha synpunkter på vad kyrkan ska syssla med, om man inte bemödat sig att använda sin rösträtt.

Kyrkans Tidnings undersökning visar att två tredjedelar av kyrkans 6,1 miljoner medlemmar markerar att ett skäl som skulle få dem att rösta är möjligheten att  motverka främlingsfientliga krafters inflytande över kyrkan.

Det är bara att instämma!