Söndag 22 oktober 2017

Orwellskt om vattenkraft

Många av åarna i södra Sverige är fyllda av mindre vattenkraftverk och dammar.

I Västergötland finns exempelvis mängder av kraftverk utmed åarna Lidan, Nossan och Tidan. Ån Tidan lär till och med vara det vattendrag med flest verk i förhållande till sin storlek.

Många av dessa kraftverk har funnits i upp mot ett sekel. Ibland ännu äldre – och byggt på kvarnar och dammar som funnits sedan urminnes tider.

För en lekman är dessa vattendrag ”kraftigt modifierade” om man jämför med hur åarna en gång såg ut på 1600-, 1700- eller 1800-tal.

Det där med om ett vattendrag ”kraftigt modifierat vatten” (KMV) är nämligen extremt viktigt när statliga myndigheter nu kräver nya prövningstillstånd.

EU:s vattendirektiv ger nämligen medlemsstaterna möjlighet att avvika, eller göra undantag, från de miljömål som anges i direktivet om ett vattendrag redan är ”kraftigt modifierat”.  Svenska myndigheter kan därför förklara en vattenförekomst som kraftigt modifierat vatten, om den har förändrats på ett omfattande och permanent sätt.

Vattendrag kan klassificeras som kraftigt modifierat (KMV) (enligt såväl EU:s regler som svenska författningar) om ytvattenförekomsten till följd av fysiska förändringar genom  mänsklig verksamhet, har ändrat karaktär på ett väsentligt sätt. Det kan handla om hamnar och anläggningar för sjöfart liksom för t ex dricksvattenförsörjning och rekreation.

Ett skäl som särskilt anges är ”kraftproduktion”.

Det är här som den statliga fingerfärdigheten slår alla rekord! I en rapport utfärdad av generaldirektörerna i Energimyndigheten, Svenska Kraftnät och Havs- och vattenmyndigheten görs helt sonika en omtolkning av ordet ”kraftproduktion”. Detta som ett ”fördjupat stöd” till länsstyrelserna och vattenmyndigheterna, inför deras bedömning.

Enligt generaldirektörerna räknas nu bara ”reglerkraft” som samhällsnyttig, inte den baskraft som all vattenkraftproduktion tillför samhället.

Det är ett genialt (närmast Orwellskt) grepp för att plötsligt sortera alla vattenkraft i tre klasser. Simsalabim – så blir 255 stora kraftverk och dess vattendrag skyddade. Medan 1700 mindre vattenkraftverk enligt denna omdefinition inte finns i ”kraftigt modifierade vatten”. För att citera generaldirektörerna: ”I klass tre hamnar 1700 anläggningar med ett så litet reglerbidrag att det inte bör ligga till grund för KMV eller mindre stränga krav”.

Så trots att ån Tidan i Skaraborg sedan länge har ett 20-tal vattenkraftverk är ändå inte ån ”kraftigt modifierad”.

Generaldirektörerna har därmed skrivit ett fribrev till de stora kraftverken, men offrat de små.

Det kan knappast vara riksdagens och lagstiftarnas mening att ordet ”kraftproduktion” inte också ska omfatta den baskraft som de små vattenkraftverken ger till vår energiförsörjning.

Om rätt tolkning görs, skulle små vattenkraftverk på ett rimligt sätt kunna vidta åtgärder för att gynna såväl biologisk mångfald som vattenkvalitet – utan att behöva riva ut sina dammar och kraftverk.

  • Rickard Larsson

    De tusen minsta verken står tillsammans för mindre än 0,25% av totala produktionen. Dvs. det är frågan om hobbykraftverk som gör en enorm stor skada på miljön.

    • Jan-Åke Jacobson

      Det betyder att småskalig vattenkraft balanserar Göteborgs elanvändning. Branschen skulle kunna mer än fördubbla sitt bidrag till baskraften inklusive åtgärder för livet i vattendragen.