Onsdag 18 oktober 2017

Regional livsmedelsstrategi

I rapporten ”De areella näringarna” (Skaraborgs kommunalförbund, 2011) konstaterades att Västra Götaland är Sveriges mest betydande region för de gröna näringarna. Mer betydande än Skåne.

De gröna näringarna omsatte då cirka åtta miljarder kronor i regionen. Mer än hälften av dessa, cirka 4.2 miljarder kronor, omsattes i Skaraborg. Det bör dock noteras att i  denna omsättning ingick inte turism och besöksnäringar på landsbygden. Dessa brukar ofta också räknas in i begreppet gröna näringar.

De areella näringarnas del av den regionala bruttonationalprodukten (BRP) i Västra Götaland var då 18,1 procent: I flera kommuner låg beroendet än högre; till exempel i Götene med hela 41,5 procent, Skara med 27,3 procent och Töreboda med 26,3 procent. Totalt stod de areella näringarna för ungefär 16 000 arbetstillfällen i Skaraborg.

Därför är det särskilt viktigt för Västra Götaland och Skaraborg att den nationella livsmedelsstrategins utgångspunkt är tillväxt och konkurrenskraft i denna sektor. Det handlar om jobb och företag i hela landet. Det faktum att sju av åtta riksdagspartier står bakom denna grundsyn är väsentlig. Det innebär att näringen ska kunna lita på att inriktning och prioriteringar ska stå sig över tid och ge stabila långsiktiga förutsättningar för investeringar och satsningar.

Det är angeläget att detta också följs upp politiskt på regionnivå. Regionen bör initiera en motsvarande livsmedelspolitisk strategi för Västra Götaland. Ett måldokument bör tas fram, för hur villkoren för livsmedelsnäringen ska kunna stärkas i länet för att skapa jobb, främja matkvalitet och stärka den regionala matprofilen.

Det finns ett område som ständigt dyker upp som ett djupt orosmoment för jord- och skogsbruket. Det är det sätt varpå statliga och kommunala myndigheter hanterar de regelverk som omgärdar dessa areella näringar.

Kritiken är inte nådig när man gästar LRF:s stämmor och möten. Samma kritik hör man på Hushållningssällskapet, Västsvensk vattenkraftförening, Hela Sverige ska leva och varhelst man vänder sig bland organisationer på landsbygden.

Det producenterna reagerar mest mot är att i myndigheternas hantering av vägningen mellan exempelvis miljökrav och produktionskrav, så väger villkoren för den tillväxtskapande produktionen ofta alltför lätt.

Men det är väl detta som det ska bli ändring på nu, om regeringens nya strategi ska få genomslag?

Regeringen säger nämligen nu att målet också ska vara att utformning av regler och villkor ska stödja målet om en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja där produktionen ökar. Detta ska ske genom ändamålsenliga skatter och avgifter, regelförenklingar, administrativa lättnader och andra åtgärder för att stärka konkurrenskraft och lönsamhet.

Ska konkurrenskraft och lönsamhet stärkas – ja, då kan det bara betyda ett omtag vid tolkning och hantering av många regelverk. Utmaningen blir att ta rimligt miljöansvar och ge förutsättningar för ökad produktion.