Lördag 22 juli 2017

Vinnande valfrågor?

Varför skulle något politiskt parti lyfta kulturpolitiken i valrörelsen 2018?

Nej, ingenting talar för detta idag. Frågorna har nog aldrig haft något större genomslag i någon valrörelse. Men det hindrar inte att dessa frågor måste upp till ordentlig diskussion inför valet 2018. Framför allt för att de politiska partierna kommer behöva förtydliga sin politik visavi föreningsliv och civilsamhälle.

Den frågan som måste ställas inför 2020-talets Sverige är hur en verkligt fungerande deltagardemokrati, med utrymme för många kritiska och aktiva medborgare, kan tryggas för framtiden.

Den som tror att det är de sociala medierna och att det är informationsflödet på internet som kommer stärka demokratin kommer bli grymt besviken.

Rapport efter rapport bekräftar att detta inte alls blivit det stora lyftet för att aktivera medborgare. Självklart ger den nya tekniken helt nya fantastiska möjligheter för alla, verkligen alla, att med små resurser nå ut med budskap och hitta meningsfränder runt om i världen.

Långt viktigare är idag att hitta strategier för att stärka de fysiska mötesplatserna i lokalsamhällena. Ställen där människor möts öga mot öga, för att lyssna, diskutera och kanske fatta gemensamma beslut. Allt fler forskare pekar på behovet av att dessa  sociala nätverk måste stärkas – om vi vill utveckla vår demokrati!

Detta är självfallet ingenting som någon stat eller någon offentlig myndighet kan, eller ska, kommendera fram. På samma sätt som när demokratin en gång växte fram, så är det enbart genom människors fria och frivilliga sammanslutningar som det aktiva medborgarskapet kan stärkas.

Allt för länge har de frivilliga insatserna i samhället tagits för givna. I takt med att ekonomiska anslag från kommuner och landsting krympt har också allt för många eldsjälars gnistor släckts, när de drunknat i administrativa sysslor för att överhuvudtaget klara sina föreningars framtid.

Nu är det tid för tillit till föreningsliv och studieförbund. För det är där som mötesplatserna i allt väsentligt kommer att skapas även i framtiden.

En demokratisk värdegrund växer ur människors möjlighet att verka i demokratiska sammanhang. Det kan handla om idrottsklubbar, studiecirklar, teaterföreningar, Röda Kors-aktiviteter och bokcirklar. Helt enkelt överallt där människor möts i vardagen.

Under de senaste tre åren finns mängder av exempel på hur funktionärer i studieförbund och föreningar gjort enorma insatser för alla de asylsökande som kommit till vårt land. Detta uppmärksammas inte. Men det måste sägas tydligt; utan civilsamhället hade inte Sverige klarat denna utmaning.

Det behövs medvetna strategier för att stärka villkoren för föreningsliv och studieförbund. Dess strategier behövs i alla kommuner. Men utgångspunkten måste vara tillit till dessa grupper.

Så svaret på frågan  om kulturpolitiken är en fråga för valet 2018 är egentligen; varför inte – det handlar ju om vår demokrati!

  • vastaspojken

    Ett viktigt budskap i ett angeläget ärende! Vår demokrati är historiskt sprungen ur vårt föreningsväsende. Hur utvecklas detta idag? Per G. har helt rätt i att utan föreningar och enskildas initiativ hade situationen för våra asylsökande varit ännu värre än idag. Samhället kan inte ordna allt, men måste svara för en grundläggande trygghet för alla. Ingen enskild kan göra allt, men alla kan göra något! Inte minst kan vi se till att våra mötesplatser i vardagen och även på webben, hålls absolut rena från allt vad rasism och främlingsfientlighet heter!