Fredag 22 juni 2018

Kommunernas kostnad för välfärden ökar

Kommunernas kostnad för skola, vård och omsorg ökar.
Kommunernas kostnad för skola, vård och omsorg ökar.

De som tar makten efter valet kommer att möta en tuff verklighet. Fortsätter dagens utveckling saknas 62 miljarder till vård, skola och omsorg vid mandatperiodens slut, visar tidningens Dagens Samhälles granskning.

Kommuner och landsting har länge ökat resurserna till välfärden utöver vad som orsakas av demografin, alltså befolkningens förändrade sammansättning. Det beror på att invånarna stadigt efterfrågar mer och bättre välfärd.

Men nu blir det svårt att lova alltför mycket i den kommande valrörelsen.

Om utvecklingen fortsätter som hittills kommer det saknas 62 miljarder kronor till mandatperiodens slut 2022, bara för att klara plus minus noll. För en långsiktigt sund ekonomi blir glappet snarare 80 miljarder. Kraftigt ökande andel äldre och barn är största orsaken.

Demografin skenar

– Vi kan inte fortsätta som i dag. Då ökar gapet mellan intäkterna och kostnaderna med ungefär 20 miljarder per år, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Demografin skenar när först barn och ungdomar och sedan de äldre kraftigt växer i antal. På tio år ökar antalet personer 80 år och över med 40 procent. Det demografiska trycket växer sig tre gånger så stort. Sysselsättningen ökar inte tillräckligt för att finansiera det. Färre ska försörja fler.

– Vi har klarat ekonomin de senaste åren tack vare reavinster, engångsintäkter och högkonjunktur. Det  kommer inte att gå framöver, vi kommer att tvingas ställa om verksamheten med ny teknik. Det handlar inte bara om ekonomin, vi kommer inte ha nog med folk heller, säger Annika Wallenskog till Dagens Samhälle.

 

  • Detta är en nyhetsartikel. Det betyder att den berättar något just nu. Se datum för publicering ovan artikeln. Vid nyhetshändelser kan händelseutvecklingen förändras efter att artikeln publicerats.
  • Det medieetiska systemet
Läs mer
  • vastaspojken

    Det här kan inte komma som en nyhet! Att antalet 80+ ökar hela 20-talet beror på de höga födelsetalen på 1940-talet. Att vi inbillat oss att kostnaderna för vården blir lägre när vi är piggare upp i hög ålder är inte så lite korkat. Kostnaderna flyttas bara framåt i tiden Många pigga 70-80-åringar blir så småningom multisjuka 90-100-åringar! Varningar av det här slaget borde rensa valrörelsen från löften om nya s.k. jobbskatteavdrag eller skattesänkningar som det hette förr i tiden!