Söndag 20 maj 2018

32 svenska städer vill ha vätgastankstation

Bilden är från invigningen av den nya vätgasstationen i Mariestad. Foto: Sofia Guldbrand
Bilden är från invigningen av den nya vätgasstationen i Mariestad. Foto: Sofia Guldbrand

Till år 2020 ska åtta vätgastankstationer byggas, minst 100 elbilar med bränsleceller köpas och en elektrolysör som producerar vätgas byggas i Sverige inom EU-projektet Nordic Hydrogen Corridor. Nu pågår urvalet av kommuner som vill ha en station till sin ort. Mariestad är en av dem.

32 kommuner har anmält sitt intresse av att vara med och bygga en vätgastankstation. Av dem ska åtta nu väljas ut.

– Dialogen har varit mycket positiv och flera orter är verkligen aktiva och visar stort intresse av att lära sig mer om fördelarna med vätgas och hur det kan påverka orten positivt, säger Björn Aronsson, verksamhetsledare Vätgas Sverige som är en av projektets partners.

Orterna bedöms bland annat utifrån kommunernas planer för emissionsfria transporter, politisk enighet kring mål för förnybar energi och förekomsten av lokala aktörer på orten som är engagerade i förnybar energi och miljö- och fordonsteknik.

Ett krav från EU:s fond är att stationerna placeras längs med de prioriterade transportkorridorerna som binder samman de nordiska huvudstäderna Köpenhamn, Oslo och Stockholm.

Vid försommaren 2018 kommer namnen presenteras på de orter som väljs för etablering. De utvalda städerna kommer då kunna inleda det förberedande arbetet på respektive ort.

Idag finns fyra stationer där man kan tanka vätgas i Sverige: Arlanda, Göteborg, Mariestad och Sandviken. 2018 planeras ytterligare två stationer som ska ligga i Umeå och Stockholm. Med de åtta nya stationerna kommer Sverige ha minst 14 vätgastankstationer år 2020.

Projektet Nordic Hydrogen Corridor pågår till och med 2020. Projektet har en budget på 187 miljoner kronor och delfinansieras av EU:s fond för ett sammanlänkat Europa.

  • Detta är en nyhetsartikel. Det betyder att den berättar något just nu. Se datum för publicering ovan artikeln. Vid nyhetshändelser kan händelseutvecklingen förändras efter att artikeln publicerats.
  • Det medieetiska systemet
Läs mer