Måndag 26 februari 2018

Elledningar mellan Tidaholm och Falköping överklagas

Markägarna i Tidaholm och Falköping överklagar att Vattenfall inte tvingas gräva ner sina nya matarledningar. Från vänster: Daniel Murath, Tiarp, Claes Bergstrand, Åsle, Carl Philip Kämpe, Baltak, Mikael Hallin, Dimbo, Ulf Carlsson, Baltak, Ronny Johansson från LRF:s regionstyrelse, samt Bengt Kämpe, Baltak.
Markägarna i Tidaholm och Falköping överklagar att Vattenfall inte tvingas gräva ner sina nya matarledningar. Från vänster: Daniel Murath, Tiarp, Claes Bergstrand, Åsle, Carl Philip Kämpe, Baltak, Mikael Hallin, Dimbo, Ulf Carlsson, Baltak, Ronny Johansson från LRF:s regionstyrelse, samt Bengt Kämpe, Baltak.

Markägarna från Åsle, Tiarp, Dimbo och Baltak är förbittrade. De kräver att Vattenfalls nya elledningar mellan Falköping och Tidaholm grävs ner. Men det statliga företaget vill ha luftledningar genom kulturlandskap och rakt över jordbruks- och skogsmark.

-Varför ska man överhuvudtaget ha samråd, när ingen lyssnar på oss? undrar markägarna.

Statliga Energimarknadsinspektionen beslöt i november att säga ja till Vattenfalls ansökan om att få dra sin nya matarledning mellan Tidaholm och Falköping.

Det handlar om två mil där den gamla 40 kilovolts-ledningen ska ersättas av ny 145 kilovoltsledning. Samtidigt godkänns också Vattenfalls ansökan om att dra en anslutande matarledning söderut till Gimmene.

-Vi förstår mycket väl att Vattenfall behöver öka kapaciteten på dessa sträckor. Vi behöver ju alla el. Men varför dra luftledningar? undrar Claes Bergstrand i Åsle, utanför Falköping.

Sedan 2008 har markägarna argumenterat för att ledningarna bör grävas ner. Men de får inget gehör. Vare sig hos Vattenfall, som ansöker om nätkoncessionen, eller hos statliga Energimarknadsinspektionen som fattar besluten.

-Allt talar ju för att ledningarna bör grävas ner, menar Bengt Kämpe i Baltak. Det kräver mindre markintrång, det blir säkrare ur driftsynpunkt och det är bättre för natur, landskap och miljö.

-Dessutom är det i längden mer samhällsekonomiskt att göra så, tillägger han.

Därför överklagar markägarna och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Energimarknadsinspektionens beslut om de båda ledningarna. Överklagan går till mark- och miljödomstolen i Nacka som nu får avgöra ärendet.

Ronny Johansson är vice ordförande i LRF:s regionstyrelse. Han bor i Olofstorp mellan Gråbo och Göteborg och har mötte frågan på många håll i Västra Götaland.

-Det borde ske en betydligt bättre samhällsekonomisk bedömning av dessa ärenden, säger han. Vad är samhällsekonomiskt bäst ur ett långsiktigt perspektiv?

I Miljöbalken, som är en av de lagar som reglerar dessa frågor, står det i portalparagrafen att lagstiftningen ska tillämpas så att ”mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas”.

-Utifrån fattade beslut om såväl statens nya livsmedelsstrategi för ökad självförsörjning, som de globala klimatavtalen är det klokare att jordbruksmark och skogsmark används för livsmedelsproduktion och skogsbruk, säger han.

-Men Vattenfall lutar sig mot regeringens regleringsbrev, säger han. Så frågan är politisk. Regering och riksdag måste sätta ner foten.

-Varför driver inte Miljöpartiet detta i regeringen? undrar Ronny Johansson. Det borde de göra.

Ledningen mellan Tidaholm och Falköping går dessutom över kulturbygder.

-Vi lantbrukare får knappt röra ett stenröse, ett dike eller en dunge, därför att vi vill skydda dessa miljöer kring platåbergen, säger Daniel Murath, i Tiarp.

-Men Vattenfall får dra fram ledningar och göra som de vill, suckar han.

-Varför ska man överhuvudtaget ha samråd när ingen lyssnar på oss? undrar Claes Bergstrand.

Mikael Hallin är ordförande för LRF:s kommungrupp i Tidaholm.

-Vi får inte ens något gensvar från Tidaholms kommun, de vill inte ens sätta sig in i denna problematik, säger han.

-Men det är klart, detta ligger ju utanför tätorten, tillägger han ironiskt. För inne i tätorterna grävs naturligtvis alla ledningar ner.

Claes Bergstrand, Åsle, skjuter in att även Falköpings kommun låtit bli att engagera sig i denna fråga.

-Annars har Falköpings kommun fattat poängen med att gräva ner sina egna elledningar, även på landsbygden eftersom detta är säkrare och billigare, säger han.

Mikael Hallin tycker att Sverige borde ta efter andra länder i Europa, där man i högre grad gräver ned sina elledningar.

-För det går ju uppenbart att gräva ner om man vill. När Sydvästlänken byggs mellan Närke och Skåne så har ju markägarna lyckats få igenom att en stor del av matarledningen blir markkabel.

SydVästlänkens syfte är att överföra stora mängder el från mellersta till södra Sverige. Hela 19 mil av denna gigantiska matarledning är markkabel och 25 mil är luftledning.

-Här talar vi om ett par mil ledning mellan Falköping och Tidaholm och ytterligare 15 kilometer mellan transformatorstationen till Gimmene, säger Mikael Hallin.

  • Detta är en nyhetsartikel. Det betyder att den berättar något just nu. Se datum för publicering ovan artikeln. Vid nyhetshändelser kan händelseutvecklingen förändras efter att artikeln publicerats.
  • Det medieetiska systemet