Fredag 22 juni 2018

Stora skillnader mellan Skaraborgs kommuner

Lidköpings invånare betalar vardera 512 kronor årligen för kommunens politiska verksamhet. Det är lägst i Skaraborg. I Gullspång, Grästorp, Tibro och Essunga är kostnaderna mer än dubbelt så höga. I Gullspång 1 879 kronor/invånare. I Grästorp 1132 och i Tibro 1 045.
-Vi är en liten kommun med färre invånare, förklarar Carina Gullberg (S), kommunalråd i Gullspång

Kostnaderna för kommunernas politiska verksamhet varierar mycket i Skaraborg. Det visar en jämförelse som Skaraborgsbygden har gjort med siffror från Statistiska Centralbyrån (SCB).  SCB:s siffror bygger på samtliga kostnader för nämnd- och styrelseverksamhet, stöd till politiska partier, övriga politiska verksamheter samt för revisionen.

Medan varje invånare i exempelvis Grästorp, år 2016, betalade 1132 kronor för kommunens politiska organisation, var motsvarande kostnad i grannkommunen Lidköping 512 kommun.  Genomsnittskostnaden i Skaraborg är 730 kronor, vilket ligger strax över genomsnittet, 678 kronor, för alla kommuner i hela Sverige.

Mest betalar Gullspångsborna. Där lägger varje invånare årligen 1 879 kronor för kommunens politiska verksamhet.

-Det speglar i grunden att Gullspång som en liten kommun har färre invånare, menar kommunalrådet Carina Gullberg (S).

-Våra förtroendevalda har inga skyhöga arvoden, säger hon. Vi har inte ens arvode till ledamöterna i kommunfullmäktige.

Även om det senare nu är på god väg att införas också i hennes kommun. Men först efter höstens val.

Siffrorna speglar att ”overhead”-kostnaderna i en liten kommun blir högre utslaget per invånare i en liten kommun.

Skövde har exempelvis en totalkostnad för sin politiska verksamhet på 551 kronor per invånare. Motsvarande kostnad i grannkommunen Tibro är 1 035 kronor. Nästan dubbelt så mycket.

-Vi har ungefär samma politiska överbyggnad för våra verksamheter som i Skövde, säger Tibros kommunalråd Rolf Eriksson (S).  Antalet politiker är nog ungefär detsamma oavsett kommunen är stor eller liten.

Utöver kommunfullmäktige, kommunstyrelse och revision, så har Skövde och Tibro sju politiska nämnder vardera. Totalt ger det närmare 100 ordinarie ledamöter i Tibro kommun, plus nästan lika många ersättare. I Skövde är motsvarande siffra närmare 140.

Skillnaden handlar i princip om att respektive kommunfullmäktige är olika stora. I Skövde sitter det 61 ledamöter, medan Tibro kommunfullmäktige har 35 ledamöter. Dessa är också de enda politiker som väljs direkt av väljarna vart fjärde år.

-I Tibro har vi aktiva politiker som deltar mycket, det gäller både ordinarie och ersättare. Det spelar också in, säger Rolf Eriksson.

-Och det är också vad vi vill, betonar han. Vår demokrati bygger ju på att medborgarna har många företrädare i sin kommun, och att de är aktiva.

Kostnaderna för den politiska verksamheten i Tibro var relativt stabil från 2002 till 2014. Men sedan har kostnaderna ökat med 35 procent till 2016.

-Jag tror att det främst handlar om att vi har inrättat en helt ny nämnd, en samhällsbyggnadsnämnd, säger Rolf Eriksson.

Den förklaringen ger också Carina Gullberg (S) i Gullspång. För även i Gullspång har kostnaderna för den politiska verksamheten stigit kraftigt från 2014 till 2016. Med över 47 procent.

Från 777 kronor per invånare 2010 till 1 271 kronor 2014, och till 1 879 kronor per invånare år 2016.

-Vi har inrättat två nämnder. Dels Barn-, utbildnings och kulturnämnden och dels Vård och omsorgsnämnden, säger hon.

Vardera nämnden har fem ledamöter och lika många ersättare. Den förändringen gav i ett slag Gullspång tjugo nya politiska uppdrag.

-Tidigare hanterades dessa frågor i särskilda utskott inom kommunstyrelsen, säger Carina Gullberg.

Hon pekar också på en annan faktor som kan förklara högre kostnader:

-Kostnaderna för förlorad arbetsförtjänst spelar stor roll, säger hon.

Kommunerna betalar förlorad arbetsförtjänst till ledamöter som deltar i nämnder och styrelser. Men har en kommun många pensionärer i sin förtroendemannaorganisation, så blir kostnaderna per automatik lägre.

-I Gullspång har vi många förtroendevalda som förvärvsarbetar och som ska ha ersättning för den inkomst de förlorar när de deltar i kommunens verksamhet, konstaterar hon.

Kommentar till diagrammet:

Bruttokostnad (minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner) för politisk verksamhet dividerat med antalet invånare i kommunen den 31 december valåren 2002 (mörkblå stapel till vänster), 2006 (röd stapel), 2010 (grå stapel, mitten) och 2014 (gul stapel). Samt SCB:s senaste siffror för år 2016 (ljusblå stapel till höger).
Till politisk verksamhet räknas nämnd- och styrelseverksamhet, stöd till politiska partier, övriga politiska verksamheter samt revision. Siffror för Skaraborg och Sverige är ett vägt genomsnitt.
Källa: Statistiska Centralbyråns (SCB) Räkenskapssammandrag.

  • Detta är en nyhetsartikel. Det betyder att den berättar något just nu. Se datum för publicering ovan artikeln. Vid nyhetshändelser kan händelseutvecklingen förändras efter att artikeln publicerats.
  • Det medieetiska systemet