Torsdag 21 juni 2018

Välfyllda kassor finansierar E20-projekt

När E20 breddas och rustas upp är det ett resultat av kommunal medfinansiering. 2016 beslöt staten att skjuta till 2,7 miljarder kronor. Detta för att Skaraborgs kommuner och Västra Götalandsregionen bidrog med ytterligare 1,35 miljarder i medfinansiering.
När E20 breddas och rustas upp är det ett resultat av kommunal medfinansiering. 2016 beslöt staten att skjuta till 2,7 miljarder kronor. Detta för att Skaraborgs kommuner och Västra Götalandsregionen bidrog med ytterligare 1,35 miljarder i medfinansiering.

Kommunernas goda ekonomi 2017 gör det möjligt för flera kommuner att på ett bräde skriva av sina kostnader för upprustning av Europaväg 20 genom Skaraborg. Detta sker tack vare sent utbetalda statsbidrag för välfärdsutveckling och flyktingmottagande. I Götene säger dock revisorerna nej.

I slutet av förra året betalade staten ut stora summor statsbidrag till kommunerna. Det handlade om många miljoner inom regeringens ”välfärdsmiljard”. Men också om stora belopp för mottagandet av bland annat ensamkommande unga flyktingar.

Plötsligt fylldes kommunernas kassakistor. Redan goda ekonomiska resultat i många kommunala bokslut, skulle därmed bli betydligt starkare.

Istället för att redovisa ännu större plussiffror i sina budgetar, så valde flera kommuner att använda pengarna till att betala av sitt bidrag till statens upprustning och breddning av E20 genom Skaraborg.

I Töreboda kommun beslöt kommunledningen att betala av hela sin ”skuld” till E20-projketet på ett bräde. 12 miljoner kronor reserverades plötsligt i bokslutet för 2017. Detta trots att kommunen tidigare beslutat att Törebodas del skulle skrivas av på 25 år. Nu gav de nya statsbidragen en möjlighet att avsätta hela beloppet.

-Vi ändrade princip, säger Törebodas ekonomichef Anders Bernhall.

Något som kommunens revisorer också godkänt, påpekar han.

Likadant skedde i Gullspångs kommun där kommunstyrelsen den 26 mars 2018 beslöt att i 2017 års räkenskaper upplösa ackumulerat bidrag i sin helhet till E20-projektet. 10,6 miljoner kronor avsatte Gullspångs kommunledning för projektet. Även där skedde detta i strid med tidigare beslut i kommunen om att skriva av beloppet på 25 år. Enligt tidigare beslut skulle istället 480 000 kronor årligen avsättas från år 2015.

Men i Götene satte revisorerna klackarna i backen.

Kommunen stod inför ett plusresultat på närmare 40 miljoner kronor, vilket är väldigt mycket för kommunen. Istället för att fortsätta den årliga avsättningen med 1,8 miljoner kronor per år i 20 år till, så beslöt kommunledningen att ta hela beloppet i 2017 års räkenskaper.

-Man upptäckte väl att man hade otroligt mycket pengar, konstaterar Götenes revisor Jan-Olof Karlsson.

-Men detta är inte förenligt med den kommunala redovisningslagen, påpekar han och revisorerna riktade därför stark kritik mot kommunstyrelsen när årsredovisningen skulle antas i kommunfullmäktige.

Nu brydde sig inte kommunfullmäktiges ledamöter om detta, utan negligerade kritiken från revisorerna. I bred politisk enighet kunde 38,6 miljoner kronor därmed stoppas in i 2017 års bokslut.

Kan man säga att statens ”väldfärdspengar” och statsbidrag till flyktingmottagningarna gav möjlighet att snabbt finansiera E20-projektet?

-Det ligger nog ingen osanning i det påstående, och flera kommuner har ju gjort så, konstaterar Jan-Olof Karlsson.

Innebär detta att kommunen fått högre statsbidrag för exempelvis mottagande av ensamkommande flyktingar än vad kommunen egentligen haft kostnader för?

-Kommunen har fått en skaplig ersättning, men jag bedömer inte att vi gått vinst på det. Det finns förstås både plus- och minusposter, säger Maria Törnblad, som är ekonomichef i Götene kommun.

– En grov bedömning är att välfärdspengarna och de statliga bidrag vi fått direkt för flyktingmottagandet gett en OK kostnadstäckning, säger hon.

Lagen säger att kommuner vid medfinansiering av statliga vägar måste välja redovisningsmetod. Antingen beslutar man att skriva av beloppet på upp till 25 år, alternativt ta hela kostnaden direkt i driftbudgeten. Men man kan inte, därefter, ändra sin redovisningsprincip, när man väl gjort detta val.

Något som såväl Töreboda, Gullspång och Götene nu gjort. Och som Götenes revisorer menar inte ger en rättvisande bild av kommunens ekonomi, och därför inte heller borde godkännas av fullmäktige. Enligt revisorerna.

-Jag förstår att revisorerna måste lämna sin kritik, det är deras uppdrag, och jag kan förstå deras resonemang, säger Götenes ekonomichef Maria Törnblad.

Hon menar ändå att det normalt sett, utifrån ekonomiska principer, är ett anslag i den årliga driftbudgeten, när man ger stöd till en investering som kommunen inte själv äger. Utifrån det synsättet ska en sådan kostnad tas på ett år.

Men nu finns den nya lagen som gör det möjligt att fördela kostnaden på upp till 25 år. Men man kan inte först påbörja en 25-årig avskrivning av anslagen till E20-projektet, för att efter ett par år byta redovisningsprincip.

I Skara kommun ändrar man inte sin redovisningsprincip. Kommunen beslöt att de 57 miljoner kronor, som Skara ska anslå för E20-projektet, ska slås ut på 25 år.

-Och det är så vi redovisar kostnaderna, säger ekonomichef Sören Andersson, Skara.

-Vi kostnadsför sju miljoner kronor årligen och gör ingen extra betalning 2017, säger ekonomichef Magnus Fleischer, i Falköpings kommun som totalt ska betala 70 miljoner kronor.

I Vara kommun är man redan av med hela frågan. För redan i 2014 års bokslut avsatte kommunen 48 miljoner kronor för hela investeringen.

Vad som nu händer med Götene kommuns bokslut är en öppen fråga. Om någon kommuninvånare överklagar kommunfullmäktiges beslut , så kan det komma att rivas upp av förvaltningsrätten. Så har exempelvis tidigare skett vid ett liknande fall i Piteå kommun. Där fick kommunen till slut ändra sin årsredovisning.

  • Detta är en nyhetsartikel. Det betyder att den berättar något just nu. Se datum för publicering ovan artikeln. Vid nyhetshändelser kan händelseutvecklingen förändras efter att artikeln publicerats.
  • Det medieetiska systemet
Läs mer