Torsdag 21 september 2017

Var tredje vårdcentral hotas av nedläggning

 

Närhälsan har på kort tid lagt ner flera vårdcentraler. I Skaraborg stängdes verksamheten i Floby vid månadsskiftet. Men fler kan det bli.

Regiondirektören Ann-Sofi Lodin föreslår nu att hela 31 av Närhälsans 110 vårdcentraler läggs ner efter 2016, om de inte visar ekonomisk balans.

På måndag behandlar regionstyrelsen delårsrapporten för Västra Götalands-regionens verksamhet fram till augusti. Frågan bordlades vid veckans styrelsemöte. En av de riktigt heta frågorna handlar om regionens egna vårdcentraler, som drivs av Närhälsan.

Under kort tid har Närhälsan slagit igen flera mindre vårdcentraler. Förra veckan skrev Skaraborgsbygden om nedläggningen av vårdcentralen i Floby. I augusti slog Närhälsan dessutom igen centralen i Fritsla, Marks kommun. Vårdcentralen i Dalum, utanför Ulricehamn, degraderades samtidigt till en filial.

Hårda krav

– Det är en följd av de hårdare krav som regionen ställer i den Krav- och kvalitetsbok ,KoK-boken, som styr verksamheten på såväl offentligt drivna som privata vårdcentraler, säger primärvårdsdirektör Marie-Louise Gefvert på Närhälsan.

Det är svårt för vårdcentraler på mindre orter att leva upp till bemanningskrav och närvaroplikt för läkare och specialistsjuksköterskor. Till detta kommer bristen på läkare inom allmänmedicin, vilket gör många centraler beroende av dyra hyrläkare. Vilket i sin tur minskar möjligheterna att bemanna enligt regionens krav. Kostnaderna stiger, och vårdcentraler kan inte få ekonomin i balans.

Ultimatum

Nästan var tredje vårdcentral som Närhälsan driver, redovisar i delårsrapporten ekonomiska underskott av varierande storlek. Totalt 31 av totalt 110.

– Närhälsan som helhet går ihop sig ekonomiskt, berättar Marie-Louise Gefvert. Men för många vårdcentraler blir det ett moment 22.

Listade patienter förväntar sig en tillgänglig vård. Men brist på läkare och specialister gör dyr inhyrd personal nödvändig. Kontinuiteten för patienterna blir sämre, och dessa kanske söker andra vårdcentraler. Kostnaderna stiger. Underskotten ökar.

Regionledningen tänker dock inte se mellan fingrarna för det, utan menar att det är långsiktigt ohållbart att bedriva verksamheter som inte är i ekonomisk balans. I det beslutsförslag som ligger på regionstyrelsens bord ställs vårdcentralerna inför ett ultimatum:

– Regionfullmäktige uppdrar till primärvårdsstyrelsen att omstrukturera Närhälsan så att de vårdcentraler primärvårdsstyrelsen bedömer ha långsiktiga negativt resultat är avvecklade eller i ekonomisk balans före utgången av 2016, skriver regiondirektör Ann-Sofi Lodin i beslutsunderlaget.

Lär av Skåne

Tord Karlsson (S), Kärra, är vice ordförande i Närhälsans primärvårdsstyrelse:

– Detta är klart allvarligt, säger han. Regionen bör se över kraven i KoK-boken. Särskilt de tvingande kraven om bemanning och närvaro av läkare och specialistsjuksköterskor. Kraven är alldeles för strikta.

Primärvårdsdirektör Marie-Louise Gefvert tycker att regionen bör lära av Skåneregionen som har betydligt mer flexibla krav på sina vårdcentraler.

– Oavsett var man bor ska man ha nära tillgång till första linjens sjukvård, säger hon. Men kraven bör inte i detalj reglera öppettider och närvaro av alla specialister.

Partikollegan i styrelsen Åsa Karlsson (S), som till vardags är kommunalråd i Götene, håller med, och har dessutom tröttnat på arbetet i primärvårdsstyrelsen.

– Jag vill kunna påverka polititiken, säger hon. Det kan jag inte i denna typ av utförarstyrelse där jag inte kan styra regelverket.

Hon kommer därför avsäga sig uppdraget i Närhälsans styrelse.

Strukturproblem

Kommunalrådskollegan i Töreboda Bengt Sjöberg (M) sitter också i primärvårdsstyrelsen. Han är kritisk mot att regionstyrelsen gett signaler om att Närhälsan kanske inte ska följa KoK-bokens krav bokstavligt. Det vill säga, se mellan fingrarna för en del av de hårda kraven.

– Men så kan vi inte ha det, säger han. Naturligtvis måste vårdcentralerna följa de krav som ställs.

Dessutom pekar Bengt Sjöberg på det underliggande strukturproblem som är orsak till den situation som regionens egna vårdcentraler sitter i.

– Det är inte enkelt att gå från en anslagsfinansierad verksamhet till att styras av en vårdvals-modell med konkurrens, säger han.

Att idag nästan var tredje vårdcentral uppvisar ”röda siffror” är faktiskt ett steg åt rätt håll. För inte så länge sedan visade varannan central negativt ekonomiskt resultat.

Nedläggning?

När vårdvalsmodellen infördes i bred politisk enighet för drygt åtta år sedan fanns det omkring 200 vårdcentraler. Nästan alla offentligt drivna av regionen.

– Det har tillkommit 87 privata vårdcentraler, säger Marie-Louise Gefvert, Idag driver Närhälsan 110 egna.

Eftersom de ekonomiska resurserna i princip varit oförändrade så leder detta till ökade krav på strukturrationaliseringar. Exempelvis genom att regionfullmäktige nu föreslås beordra Närhälsan att inom ett år se till att 31 vårdcentraler är i långsiktig balans. Annars väntar nedläggning!

Vilka vårdcentralerna är, vill inte primärvårdsdirektören avslöja. Av ”konkurrensskäl”.

– Men problemen accentueras med längre avstånd till tätorter, säger Marie-Louise Gefvert. Det finns exempelvis inte några vårdcentraler i Göteborg som har dessa problem.

 

Fakta KoK-boken

KoK-boken kallas den Krav- och kvalitetsbok som alla vårdcentraler måste följa, privata som offentligt. 75 sidor packade med krav och instruktioner.
När det gäller läkare ska en specialist i allmänmedicin, med dokumenterad erfarenhet av läkartjänstgöring i primärvårdsverksamhet, vara i tjänst på vårdcentralen under hela öppettiden minst 45 timmar. Tillgång till specialistsjuksköterskor och exempelvis pyskolog-tjänster regleras också i boken

 

 

Läs mer