Onsdag 26 september 2018

Ändra vanor för klimatets skull

 

Håll igen på flygresor, minska konsumtionshysterin och gör insatser för att minska växtgasutsläppen. Underlätta samtidigt för företag inom jord och skog, för att få fram stora volymer biobaserade råvaror. Då har vi möjlighet att nå klimatmålen i vårt län.

Sverige, Europa och världen har höga målsättningar för reducering av växthusgaser. Här i Västra Götaland ska företag och industrier, myndigheter och kommuner uppnå 80-procentiga koldioxidreduktioner till år 2030.

Det krävs stora insatser för att fordonsflottan ska bli kvitt fossilberoendet. Vi människor behöver ändra inställningen till hur vi reser, särskilt flygresor. Västra Götalandsregionen stöttar flygindustrin i Trollhättan och Mölndal för fler klimatsmarta komponenter och mer lättviktsmaterial i flygplan. Teknisk kompetens och intresse i övrigt finns inom flygindustrin för att skifta till fossilfritt. Vi som är förtroendevalda ska medverka till långsiktiga och globala spelregler för ett fossilfritt flyg.

Även konsumtion är ett växande problem. Bristen på bomull och stora mängder plast i våra hav bevisar att vi lever över våra tillgångar. Många har tålmodigt sorterat sopor och handlat på second hand de senaste åren. Alltfler vill göra mer och anser att slöseriet är ohållbart. Konsumtionen av kläder och prylar i vår vardag behöver dämpas kraftigt och ingå i en mer cirkulär ekonomi. Samlade insatser krävs för att plastprylar, engångsförpackningar och bomullstextilier fasas ut. Avfall ska bli resurs. Kostnader för avfall ska vändas till affärsmöjligheter. Politiska beslut ska stödja återvinning och återanvändning.

Många företag i Västsverige har insett behovet av minskade koldioxidutsläpp och även satt upp klimatmål tillsammans med oss politiker. Andra har börjat ställa om tillverkningsprocesser, inriktat sig på att byta råvaror och ökat takten för en mer biobaserad industri. För att vi konsumenter ska lyckas minska konsumtionen och för att industrin ska nå resultat med sin omställning behöver jord- och skogsbruket leverera stora volymer tallolja, biogas eller textilier av cellulosa. Vi pratar om en närmast revolutionerande förändring som måste ske inom tio år för att få fram nya råvaror och biobaserade material.

Det kan tyckas helt irrelevant att ta upp frågan om betande kor i ett sammanhang som rör klimatfrågan idag. Vi menar att den svenska debatten hittills varit snäv i sin tolkning av frågor kring metanutsläpp. Forskare som ägnar sig åt klimatfrågan gör en genuin insats, men vi menar att debatten behöver breddas. Mjölk- och nötköttsproduktion är ofta en fråga om att ta tillvara marginalmarker. Om man släpper en ko, som till sin natur är effektiv i produktionen av proteiner, på marker som är omöjliga att odla på, blir utväxlingen stor. Om ökad mjölk- och köttproduktion hade uteblivit under 1900-talet skulle fler behövt emigrera till USA eller tvingats svälta i Sverige. Då hade vårt land vare sig blivit ett ledande industriland eller kunnat ta ledartröjan i ett offensivt klimatarbete idag.

Om vårt län ska vara fossilfritt om drygt tio år behöver vi uppmuntra innovationer och utveckling i samma landsbygdsområden som lade grunden för Västsveriges utveckling. Det finns givetvis avigsidor i jordbruket. Exempelvis har många av jordbrukets fordon fossila bränslen i tanken. Men fokus ska vara att skapa ekonomiska villkor så att jord- och skogsbruket kan leverera i ett modernt och cirkulärt samhälle. Det förutsätter att vi fortsätter äta kött, grönsaker och mjölkprodukter som västsvenskt lantbruk producerar.

Gunilla Druve Jansson, (C)
ordförande Centerpartiet Västra Götaland

Kristina Jonäng, (C)
regionråd

Kent Folkesson, (C)
ordförande Centerpartiet Skaraborg

Ulrika Carlsson, (C)
riksdagsledamot Skaraborg

  • Detta är ett debattinlägg. Det betyder att en läsare skickat in texten för publicering. Innehållet är skribentens egen uppfattning.