Måndag 18 november 2019

Därför brinner regnskogen

Alla som varit i en regnskog vet att där är det riktigt regnigt och blött. Definitionen för tropisk regnskog är att det ska regna minst 2000 millimeter per år och dygnstemperaturen måste minst vara 20 grader.

Med tanke på regnmängderna kan det synas märkligt att vi i år har nåtts av larmen om bränderna i regnskogen. Få har kunnat undgå de nästan dagliga rapporteringarna om att Amazonas och Indonesiens regnskogar brinner.

Så vad är det som hänt? Det finns många och olika förklaringar. En underliggande faktor är dock gemensam för alla regnskogsbränder. Det är att den föregåtts av avskogning eller en förödande skoglig degradering – dvs att skogen huggits av människan och glesats ut så att flera ekologiska funktioner ställts på ända och slutat att fungera.

Underminerar ekosystem

Av de indonesiska regnskogarna på Borneo har stora områden omvandlats för flera decennier sedan för att anlägga risodlingar. Träden togs bort och man dikade ur de enorma torvmarkerna för att få en torrare och lämpligare mark för odling. Resultatet blev en permanent förstörelse. När torvmarken brinner ger den upphov till den hemska brandrök som drabbar människor såväl som djur och som sprider sig till omkringliggande områden. Bränderna kan ligga och pyra länge i de djupa torvlagren och är mycket svårsläckta. Ett praktexempel på hur illa det kan gå när man underminerar ett ekosystem.

I Amazonasområdet och även andra delar av Sydamerika har man sedan länge haft bränder och september-oktober har ”alltid” varit lite av en brandsäsong. Bönder och brukare bränner av sina fält för att bli av med ogräs och göra marken mer bördig, en ganska vanlig brukningsmetod på många håll i tropikerna. Ibland, om det är torrt, kan elden sprida sig vidare till omkringliggande marker och skogar och ta fart. Men ska elden få riktigt fäste krävs det att regnskogen på något sätt förlorat sin vattenhållande förmåga. Det är just detta som har skett i stor omfattning i år.

Fördubblad avskogning

Avskogningssiffrorna för Brasilien har mer än fördubblats jämfört med i fjol och som ett brev på posten har även brandfrekvensen ökat i motsvarande omfattning. Vi ser också i statistiken att de tio platser runt om i brasilianska Amazonas som under året har haft högst uppmätt avskogning också har de flesta antalet bränder. Områden huggs ned eller glesas ut till den grad att skogen blir torrare och mer lättantändlig.

Bränderna i Amazonasområdet är omfattande i år jämfört med de senaste tio åren. Så mycket som nästan 6 000 000 hektar har brunnit från januari till oktober. Det motsvarar ett område stort som Västerbotten.

Som jämförelse drabbade de svenska stora skogsbränderna 2018 cirka 25 000 hektar. Då förstår man omfattningen av Amazonasbränderna och vilka konsekvenser det har fått på både människor, växter och djur.

Nationalparker

Men det är alltså avskogningen och förstörelsen av skogen som i de allra flesta fall är grunden till att det brinner. En intressant iakttagelse är att ett relativt opåverkat område i ett för övrigt brinnande landskap, som tex en nationalpark, ofta klarar sig hyfsat bra. Träden håller helt enkelt kvar fukten och ekosystemet innehåller fortfarande viktiga beståndsdelar. Det här har vi sett på flera håll både i Indonesien och Amazonas.

Det här väcker ändå hopp. Att bevara och skydda skogar är en viktig pusselbit för att få bukt med skenande bränder i tropikerna. Ju mer träd och naturlig vegetation vi har kvar, desto mindre risk att skogen brinner upp. Vi behöver tänka långsiktigt och ta tag i grundproblemet om vi ska en möjlighet att hindra ödesdigra bränder i våra sista stora regnskogsområden.

Håkan Wirtén,
generalsekreterare Världsnaturfonden WWF

Olle Forshed,
regnskogsexpert Världsnaturfonden WWF

  • Detta är ett debattinlägg. Det betyder att en läsare skickat in texten för publicering. Innehållet är skribentens egen uppfattning.