Måndag 18 november 2019

Förbränningsskatt slå mot hushållen

Högre avgifter för kunderna med ny skatt på avfall. Regeringen och deras stödpartier är i färd med att införa en så kallad förbränningsskatt på avfall och de som får betala är kunderna.

Syftet med skatten är att öka materialåtervinningen, något som såväl regeringens egen utredare som Lagrådet skarpt ifrågasätter. Samarbetsorganisationen Avfall Sverige gör bedömningen att skatten i stort blir verkningslös och istället riskerar leda till ökad förbränning. En sak är dock säker och det är att någon ska betala, det vill säga läsaren av denna artikel vare sig man är hyresgäst, bostadsrättsinnehavare eller villaägare. Kostnaderna kommer att tvingas skickas vidare till avgifter och hyror.

Finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund (MP) försöker intala sig att skatten på längre sikt ska gynna företag med cirkulära affärsmodeller. Dock är inte skatteförslaget riktat på ett sådant sätt utan mot hushållens vardagsekonomi. 

Förslaget har fått negativ kritik i flera instanser som menar att förslaget inte har de effekter som regeringen och dess stödpartier anser att det har, kritik som avfärdats med att lagen då får ändras i efterhand efter att den först införts. Så brukar inte lag stiftas i Sverige. För kommunernas värmeverk är avfallet en viktig resurs och det är bättre att energiåtervinna avfall än att gräva ner det som det gjordes förr i tiden. Att beskatta avfallsförbränning ökar inte producenternas incitament att utveckla material och produkter som har högre grad av hållbarhet. En skatt i avfallsledet kan inte åtgärda problem som uppstår i produktionsledet. 

Dessutom riskerar förslaget att fjärrvärmen minskar i konkurrenskraft på sikt, och detta i en situation när hela Sverige upplever effektbrist i ett underdimensionerat nationellt elnät. Därmed förstärks utvecklingen där landets energipolitik inte hänger ihop med den energiproduktion som finns tillgänglig. Klimatet och tillväxten är de största förlorarna på en sådan politik.

Om det nu är företag med cirkulära affärsmodeller som Miljöpartiets Bolund vill gynna bör han rikta förslag till dem snarare än mot landets hushåll. För att öka materialåtervinningen i avfallets värdekedja vore det bättre om regeringens resurser styrdes mot mer materialforskning och produktutveckling samt uppmuntran till förbättrad sortering av verksamhetsavfall. 

Att ytterligare öka hushållens kostnader kommer återigen att minska hushållens köpkraft vilket i sin tur påverkar exempelvis detaljhandeln och dess anställda negativt. Utrymmet att handla dyrare men mer hållbara produkter minskar därmed när avgifterna i flera led tvingas höjas. Vinnaren är möjligen Finansdepartementet, men till vilket pris? 

Lars Hjälmered (M)
ordförande riksdagens Näringsutskott

Martin Odenö (M)
ordförande Avfallshantering Östra Skaraborg

Magnus Hammar (M)
ordförande Skövde Energi AB

  • Detta är ett debattinlägg. Det betyder att en läsare skickat in texten för publicering. Innehållet är skribentens egen uppfattning.