Söndag 18 november 2018

Klimatet huvudorsak till hunger i världen

På Världshungerdagen, den 16 oktober, kan vi konstatera att hungern i världen ökar för tredje året i rad – i spåren av de globala klimatförändringarna. Enligt en färsk rapport från FN:s matorgan FAO har det absoluta antalet undernärda människor under 2017 ökat till 821 miljoner.

I rapporten pekar FN för första gången tydligt ut klimatförändringarna, tillsammans med konflikter, som huvudorsaker till den ökande hungern i världen. Extrema väderförhållanden som torka, orkaner och översvämningar inträffar allt oftare och försämrar allvarligt människors tillgång till näringsrik mat. Även långsamma klimatförändringar som havsnivåhöjning och försurning av havsvatten riskerar att försämra människors tillgång till mat och möjligheter att försörja sig.

De omkring 2,5 miljarder människor som idag lever av småskaligt jordbruk eller fiske tillhör de som drabbas hårdast av ett förändrat klimat. Detta ser vi mycket tydligt där Svenska kyrkan arbetar aktivt med stöd till människor vars möjligheter till ett drägligt liv hotas av de pågående klimatförändringarna. Stödet till de mest utsatta blir allt viktigare när effekterna av klimatförändringarna blir kännbara.

Resursstarka länder har förmåga att anpassa sig – genom att till exempel bygga vallar när havsnivåerna stiger eller genom att ställa om hela samhällssektorer. Samhällen med små resurser, som samtidigt inte bidragit nämnvärt till klimatförändringarna, är beroende av stöd från det internationella samfundet för att kunna anpassa sig. Samtidigt ser vi att internationell klimatfinansiering fokuserar på utsläppsminskningar i medelinkomstländer. Detta är givetvis betydelsefullt, men det är viktigt att inte glömma bort de mest utsatta.

Effekterna av de globala klimatförändringarna är inte en fråga för morgondagen – det är redan idag tydligt hur hårt och urskillningslöst de slår mot världens samhällen. Variationer i klimatet gör livet oförutsägbart för många av världens jordbrukare, och utan kraftfulla insatser kommer situationen att förvärras i takt med att den globala temperaturen ökar. 2016 var det hittills varmaste året globalt – tätt följt av 2015, 2017 och 2014.  Sannolikt kommer också 2018 – med extrema sommartemperaturer som även drabbat svenska bönder och matproducenter svårt – att hamna bland dessa rekord.

Ytterligare en rapport har nyss presenterats av FNs klimatpanel IPCC, som tydligt visar på vikten av att agera både snabbt och ambitiöst för att undvika katastrofala klimatförändringar. Nu behövs ett kraftfullt stöd till utvecklingsländer för att bekämpa fattigdomen och möjliggöra klimatanpassning. Detta behöver också prioriteras i biståndspolitiken för kommande mandatperiod och regering. Tillgång till säker och näringsrik kost är en mänsklig rättighet, och de människor som lever i störst utsatthet måste prioriteras i utvecklingssamarbetet. Det gäller i synnerhet små barn, skolbarn, flickor och kvinnor.

När människor berövas på sin rätt till mat och näring har omvärlden en skyldighet att agera. Det handlar om en rättvis fördelning av världens resurser.

Erik Lysén,
chef för Svenska kyrkans internationella arbete

  • Detta är ett debattinlägg. Det betyder att en läsare skickat in texten för publicering. Innehållet är skribentens egen uppfattning.