Onsdag 26 september 2018

Klimatsmarta naturbetesdjur

Naturbetesdjuren har under sin livstid sänkt halterna av växthusgaser genom sitt betande. Det till skillnad mot nötdjur som uppfötts intensivt. De djuren belastat klimatet med växthusgaser. Tyvärr ser jag dagligen påståenden om nötköttets klimatpåverkan.

Problemet är att den statistik som hänvisas till klumpar samman alla betesdjur i en och samma pott. Det så kallade medelvärdesfelet, ett klassiskt fel som även etablerade forskare gör. Då de klimatsmarta djuren är så få i jämförelse med de intensivt uppfödda djuren märks deras påverkan inte alls i siffrorna. Om analysen istället delar upp djuren efter deras egentliga klimatpåverkan syns det tydligt två grupper. Den faktaintresserade kan med fördel läsa om klimatsmart nötkötts klimatpåverkan på naturvårdsverket och livsmedelsverkets hemsidor. Där finns till och med en APP att ladda ner för den hågade som hjälper konsumenten att välja klimatsmart kött.

Klimatsmarta naturbetsdjur har under sin livstid påverkat sin livsmiljö så att växthusgaserna lagrats in i markens växtlighet, en så kallad koldioxid sänka. Lösningen på klimathotet består av två delar – en del är att vi måste minska utsläppen och den andra delen är att vi måste utnyttja naturens förmåga att lagra in växthusgaserna beständigt i växtmaterial. Båda lösningarna måste användas då vi kommit så långt i klimatförändringsprocessen att det inte räcker att bara sluta släppa ut växthusgaser.

Utan de klimatsmarta naturbetesdjuren faller även de ekosystemtjänster som naturbetesmarkerna tillhandahåller. Då kommer samhället kommer att få betydligt ökande samhällskostnader för att upprätthålla ett öppet landskap. I somras kom det larmrapporter om att ca 80 % av insektsfaunan har försvunnit i jordbruksmarkerna. Utöver det är nästan hälften av Sveriges rödlistade arter knutna till jordbrukslandskapet och naturbetesmarkerna. Ett femtiotal fågelarter i Sverige är rödlistade allt på grund av att naturbetesmarkerna tagits ur bruk.

Bara ett fåtal rödlistade arter är knutna till den extensivt skötta åkermarken däribland sånglärkan och rapphönan. Det moderna åkermarksbruket med sin intensiva produktion tränger undan många arter. Det här är en svår fråga där Sveriges självförsörjande grad av livsmedel skall samordnas med bevarandet av den biologiska mångfalden. Vi vet att vi inte kan fortsätta på den utstakade vägen utan ett mer inkluderande brukande av åkermarken måste tas fram.

Sverige har åtagit sig att sköta sitt land så att den biologiska mångfalden består. Det är synd att propagandagrupper driver en fråga ensidigt att nötkött är skadligt och därmed medvetet eller omedvetet försvårar debatten. Vi politiker inom miljöpartiet anser självklart att köttkonsumtionen skall ner. Men det är oerhört viktigt att minska på den miljöskadliga delen, den delen som inte bidrar till miljömålen, som inte positivt påverkar de rödlistade arternas framtid, som inte minskar förekomsten av växthusgaser.

Det vore oerhört sorgligt om samhället blev tvunget att betala dyrt för att skapa reservat där boskap kan beta naturbetesmarkerna för att obetänksamma krafter tagit bort grunden för en konsumentdriven klimatsmart nötköttsproduktion.

Ät gärna mycket grönsaker till maten varje dag men glöm inte att äta naturbetesbiffen av och till. En levande landsbygd behöver öppna landskap, rikligt med ekosystemtjänster och biologisk mångfald.

Peter Sögaard
språkrör Miljöpartiet de gröna Skövde

  • Detta är ett debattinlägg. Det betyder att en läsare skickat in texten för publicering. Innehållet är skribentens egen uppfattning.