Måndag 26 juli 2021

Nu krävs storskaliga satsningar på fossilfri konkurrenskraft

Efter en slutlig omröstning i europaparlamentet i slutet av juni har EU nu beslutat att minska utsläppen av växthusgaser med 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivåer, en ambitionshöjning från tidigare 40 procent. Inför det stora klimatmötet i Glasgow i höst har vi det senaste året sett hur ambitionerna höjts även från USA, Kina, Japan och flera andra stora utsläppsländer.

Även om målen fortfarande är otillräckliga för att möta den globala uppvärmningen finns ett hopp i att flera länder nu även utnyttjar det behov av ekonomisk stimulans som skapats i spåren av coronapandemin till att genomföra stora satsningar på klimatet. 30 procent av det återhämtningspaket på 750 miljarder euro som EU beslutat om kommer att läggas på klimatåtgärder och samtidigt har Frankrike och Tyskland presenterat egna satsningar på vätgas som är 20-30 gånger större än hela det svenska industriklivet.

Sveriges statsskuld på 38 procent av BNP är bland de lägsta i EU vilket skapar möjligheter att satsa stort och skapa förutsättningar för genomförandet de 22 färdplaner för fossilfri konkurrenskraft som näringslivets olika branscher tagit fram inom ramen för Fossilfritt Sverige.

Många projekt i Sverige har möjligheter att påverka växthusgasutsläppen på en global nivå. Utvecklingen av fossilfritt stål och hållbara batterier som gör att man nu prata om en nyindustrialisering av norra Sverige, omställningen av Preems raffinaderi i Lysekil till att producera biodrivmedel och satsningen på klimatneutral cement i Slite är bara några exempel.

Det handlar inte om välgörenhet utan är en rationell analys av företagen om framtida marknader. Men de är också beroende av en aktiv politik och därför behöver vi nu se storskaliga satsningar i höstens budget. Tre viktiga satsningar är:

  1. Inrätta en grön investeringsbank som också startar ett antal gröna industrifonder. Så kan staten minska den ekonomiska risken för privata investeringar vid omställningen.

 

  1. Avsätt cirka 10 miljarder per år under 10 års tid för en stor nationell satsning på utbildning- och kompensenslyft. Det handlar både om vidareutbildning av redan yrkesverksamma samt att skapa fler gymnasie- och yrkesutbildningar med inriktning mot bland annat elektrifiering och batteri-, vätgas- och processindustrin.

 

  1. Tredubbla investeringarna i elledningar och gör stamledningar till ett riksintresse. När industrin elektrifieras och efterfrågan på grön vätgas ökar krävs stora satsningar på elnätet och nätutvecklingsplanen bör utgå från behoven i färdplanerna.

 Med skärpta klimatmål från såväl EU som USA startar nu kapplöpningen ut ur det fossila samhället på allvar. Genom att satsa storskaligt kan Sverige vara med och leda utvecklingen samtidigt som vi skapar jobb och stärker välfärden.

Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige

 

  • Detta är ett debattinlägg. Det betyder att en läsare skickat in texten för publicering. Innehållet är skribentens egen uppfattning.