Gustav Melin, Pär Eriksson och Sammy Tanhua vill elda upp ännu mer av skogen. Det är helt orimligt att hävda att det är bättre för klimatet att elda mer av ”restprodukterna”. Att biobränsleförespråkarna ändå gör det beror på att de antar att koldioxiden från förbränning av biomassa inte räknas – att biobränslen skulle vara klimatneutrala.
Detta är en myt som ivrigt understöds av inte bara av dem som i likhet med Svebio tjänar ekonomiskt på den, utan även av politiker som inte inser eller vill låtsas om att klimatkrisen kräver en verklig omställning och inte bara att vi tankar med tallolja istället för fossil diesel. Varje träd som huggs ner innebär att mindre koldioxid tas upp från atmosfären.
Redan där gör vi en förlust. Om trädet används till långlivade träprodukter hålls kolet visserligen undan från atmosfären, men den absolut största delen av träden som avverkas i Sverige går till kortlivade produkter som papper och bränslen. Om det nedhuggna trädet ersätts med en planta kommer det visserligen att växa upp ett nytt träd, men det dröjer decennier innan detta nya träd bundit så mycket kol som det ursprungliga trädet innehöll. Klimatkrisen är akut.
Varje år med förhöjd koldioxidhalt leder till oåterkalleliga förändringar. Ur klimatsynpunkt är det enda rimliga att genast införa totalt stopp för kalhyggen. Detta eftersom kalhyggen skadar den del av skogen som finns under marken vilket orsakar stora koldioxidutsläpp. Det finns naturligtvis ekonomiska skäl att fortsätta att bruka skogen, men då borde denna målkonflikt inte sopas under mattan.
De som prioriterar sysselsättning i ett av världens rikaste länder framför ett uthärdligt klimat för miljoner av världens fattiga får då erkänna det.
Henrik Petrén
Läs mer:
https://skaraborgsbygden.se/debatt/for-mycket-biobranslen-lamnas-i-skogen-i-vastra-gotaland/
