Fredag 20 juli 2018

Satsa på godstågen

Järnväg är det transportslag som orsakar minst klimat- och hälsovådliga utsläpp per tonkilometer.

Ändå är möjligheterna till godstransporter på den svenska järnvägen underutnyttjade. Med relativt små ekonomiska satsningar och enkla förändringar i regelverk finns redan idag möjlighet att växla upp det svenska transportarbetet på järnväg med cirka 25 procent.

Det är glädjande att regeringen och delar av oppositionen vill storsatsa på ökat järnvägsunderhåll och höja standarden på järnvägsspåren. Ökad leveranssäkerhet på järnvägen är förstås en förutsättning för att järnvägen ska kunna ta över en del av de långväga lastbilstransporterna.

Det avgörande är bara att tågoperatörerna inte går i konkurs innan dess. Den stenhårda priskonkurrensen från lastbilar på vissa sträckor gör tillsammans den bristande leveranssäkerheten att godstågsföretagen lider av en extremt dålig lönsamhet.

Lastbilarnas godspriser har över tid blivit konkurrenskraftigare på grund av en snabbare teknikutveckling och lägre oljepriser. Samtidigt har banavgifterna ökat mellan åren 2014 -2017 med 390 miljoner alltmedan lastbilarna fortfarande betalar en mycket liten del av de externa effekter de skapar. Den ordningen styr inte mot luftkvalitets- och klimatmålen.

Efter dialog med olika aktörer kan jag konstatera att det förutom ökat underhåll och nyinvesteringar finns fem åtgärder som bör ingå när regeringen tar fram en ny godsstrategi under våren.

  1. Sverige bör i likhet med flera andra EU-länder införa ett miljökompensationsstöd för godstransporter på järnväg. Godstransportören får då en viss ersättning per tonkilometer.
  2. Staten bör, precis som i flera andra EU länder, ta det ekonomiska ansvaret för investeringen i det nya obligatoriska signalsystemet, ERTMS. Denna kostnad är snarare en del av järnvägens underhåll och kan med fördel tas av infrastrukturbudgeten. Det gör att en totalkostnad på cirka 1 miljard som annars hotar knäcka operatörerna undviks.
  1. Godstågen måste bli längre. Idag är maxlängden 640 m men bör i ett första steg omgående höjas till 750 m för att sedan höjas till att kunna vara 1 km långa.
  2. För att öka kapaciteten och fyllnadsgraden i tågen behöver tyngre godståg kunna köras. Den tillåtna gränsen för axellasten bör därför höjas från 22,5 ton till 25 ton och signalsystemet utvecklas så att tågen som är godkända kan köra på 25 tons axeltryck.
  3. Regeringen bör införa ett omlastningsstöd vid stationer där lastbilarnas godstrailers kan flyttas över till järnvägsvagnar för att sedan kopplas samman med lastbilar igen vid önskad slutstation. Genom att sänka kostnadströsklarna vid omlastning kan hela godstransportsystemet utnyttjas bättre.

Ett bättre utnyttjande av järnvägen kommer att vara till gagn för både näringslivet och klimatet.

Svante Axelsson,
nationell samordnare för Fossilfritt Sverige

  • Detta är ett debattinlägg. Det betyder att en läsare skickat in texten för publicering. Innehållet är skribentens egen uppfattning.