Söndag 20 september 2020

Skulderna vi lämnar till våra barn och barnbarn

I efterdyningarna till Coronakrisen och diskussionerna kring EU:s återhämtningsfond börjar det nu dyka upp analyser om vad detta kan betyda för utvecklingen av vår statsskuld. Det är intressanta siffror.

I slutet av 2019 var den svenska statsskulden 1113 miljarder kronor. Prognosen från Riksgälden för 2020 är att statskulden kommer att öka ca 400 miljarder i år pga Coropnakrisen. Nästa år beräknas statsskulden öka ytterligare 70 miljarder.

Vad gäller EU:s återhämtningsfond så är avsikten att lånen ska tas upp under perioden 2021 till 2023 och återbetalas fram till 2058.

Återbetalningen av räntor och amorteringar är ca 250 miljarder per år. Detta motsvarar ca 15% av EU:s budget. Återbetalningen kan ske på olika sätt. Sker det via EU:s budget så innebär det en kraftig reduktion av verksamheten för EU. En annan väg är att skapa nya EU-skatter. Det senare kräver att samtliga nationella parlament godkänner detta.

Den troliga lösningen är dock att man kommer att höja avgifterna för respektive land. För Sveriges skulle det kunna innebära en höjning på ca 5-7 miljarder per år plus en slopad rabatt på ca 10 miljarder. Det innebär en ökad statsskuld på ca 600 miljarder innan EU:s skuld är slutbetald.

I realiteten vågar jag påstå att det inte är någon större skillnad vilket alternativ som väljs, eftersom lånen kommer att få betalas av respektive lands skattebetalare så har man redan när man godkände lånen i praktiken låtit EU ta ut nya skatter av varje land i unionen.

Det finns dessutom en risk för att varje land vid en ökad upplåning kan komma att få betala en högre ränta, vilket skulle spä på statsskulden ytterligare.

Totalt skulle alltså de ekonomiska effekterna av Coronapandemin innebära att statsskulden ökar med mer än 1000 miljarder, dvs en fördubbling jämfört med läget i slutet av 2019.

De 470 miljarderna som berör åtgärder i Sverige är det sannolikt svårt att göra någonting åt, men de 600 miljarderna extra som vårt medlemskap i EU kostar svenska skattebetalare finns det all anledning att fundera över.

Det vore intressant om man kunde genomföra en analys och se vilka ekonomiska fördelar Sverige får för sin extra insats på 600 miljarder till EU. Lägg till detta korruptionen inom EU som 2019 beräknades kosta ca 1160 miljarder per år. EU borde klara av att finansiera sin återhämtningsfond och lite till bara genom att komma till rätta med sina egna korruptionsproblem. Det borde inte behövas ytterligare pålagor på medlemsländerna. Jag menar att det ändå måste finnas någon slags gräns för vilka skulder vi lämnar efter oss till våra barn och barnbarn. Politikerna inom EU och en del av våra egna rikspolitiker i Sverige förefaller dessvärre helt fartblinda när det gäller EU:s finansieringsfrågor.

Stefan Hallberg

Sverigedemokraterna Karlsborg

  • Detta är ett debattinlägg. Det betyder att en läsare skickat in texten för publicering. Innehållet är skribentens egen uppfattning.