Söndag 24 januari 2021

Tydlighet krävs för att få invandrarkvinnor i jobb

För många innebär ett jobb att man upplever gemenskap, tillhörighet och ekonomisk trygghet. Men tyvärr är det alldeles för få som får uppleva dessa saker idag och fler och fler kommer längre ifrån arbetsmarknaden. En av dessa grupper är utrikesfödda kvinnor. De kvinnor som är födda utanför europa har 28 procent heltidssysselsättning och den lägst siffra är för kvinnor födda i Afrika men bosatta i Sverige där 17 procent har fast heltidssysselsättning, enligt statistiska centralbyrån (SCB)

Många av de som kommit till Sverige har gjort det från länder där det inte är vanligt för kvinnor att arbeta utanför hemmet. Dessutom har de en generellt sett en lägre utbildningsnivå jämfört med männen från samma land, vilket skapar långsiktiga problem. Medelinkomsten för kvinnor från Afghanistan, Syrien, Libanon, Somalia och Iran efter mellan fem till nio år i Sverige är under 5000 kronor i månaden före skatt. Detta bekräftas av en forskningsstudie som har tittat på nyanlända i Sverige, som visar att efter nio år har färre än 1/3 en inkomst som går att leva på.

Regeringen är helt förblindad av en bidragspolitik, istället för att fokusera på hur man kan få ut folk i arbetet. Detta är inget annat än en fullständigt politisk misslyckande. Regeringen har misslyckats med att vidta nödvändiga strukturreformer på arbetsmarknaden för att få nyanlända i arbete. Vi behöver säkerställa att jobb och egen ansträngning alltid skall löna sig. Därför behövs aktivitetskrav för de som lever med bidrag. Detta innebär att de som lever på bidrag skall även delta i insatser för att bli anställningsbara och komma nära arbetsmarknaden. Detta är dels för att lära sig svenska och använda det i det vardagliga livet, men även för att skaffa sig olika erfarenheter.

Det är sedan gammalt känt att föräldrar är sina barns första förebilder. Många unga pojkar och flickor som små drömmer ofta att gå i sina föräldrars fotsteg och utbilda sig inom samma yrken. Men för de barn som aldrig ser sina föräldrar gå till jobbet och de flickor som aldrig ser sin mamma gå till jobbet kan uppfattningen bli helt annorlunda. Att få fler utrikesfödda kvinnor i arbete är inte bara en jämställdhetsfråga på individ och samhällsnivå. Det är en fråga om vilket föredöme som skall sättas för barnen. Att se sina föräldrar gå till jobbet, bidra till familjens ekonomi och vara självständiga är viktigt. För de flickor och kvinnor som kommer från en annan kultur med en annan syn på jämställdhet och kvinnans plats i samhället blir det extra viktigt. Att visa att kvinnor och män skall ha samma möjligheter är en central del i integrationen och kampen för jämställdhet.

Några av de kvinnor som kommit hit har aldrig suttit bakom en skolbänk och lär sig heller inte av att gå till SFI och hålla på med det teoretiska hela dagen utan det krävs praktiska moment i SFI men även enkla inträdesjobb. Att komma ut i arbetet ökar gemenskapen och tillhörigheten. Det förbättrar psykiska hälsan samtidigt som man får eget ekonomi och mer frihet och självbestämmelse. Det kan till och med bli vägen ut från en förtryckande relation och levnadssätt. Inte minst sagt kommer detta att bli helt centralt nu när vi ska återstarta svenskt ekonomi efter den krisen som vi just nu befinner oss i.

Zeynab Hussaini, Moderata Ungdomsförbundet Skaraborg

Fredrika Albertsson, Moderata Ungdomsförbundet Halland

  • Detta är ett debattinlägg. Det betyder att en läsare skickat in texten för publicering. Innehållet är skribentens egen uppfattning.