Fredag 1 juli 2022

Undvik enkla lösningar för sänkta matkostnader

I spåren av Rysslands invasion av Ukraina ställs kommunerna inför utmaningar med bland annat kraftigt höjda matpriser. Det kan vara frestande att ta till snabba och enkla lösningar för att sänka kostnaderna, till exempel att ta bort skolmjölken för skolbarnen eller spara in på äldres desserter. Det vore inte bara oetiskt och inhumant, utan på lång sikt även dåligt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Barn och äldre tillhör de mest utsatta grupperna i samhället vad gäller kost och hälsa. I Sverige får eleverna en tredjedel av sin energi och näring från skollunchen och enligt rekommendationerna bör frukost, lunch och mellanmål i förskolan ge cirka 70 procent av dagsbehovet. Att god och näringsrik mat och dryck är en förutsättning för barns hälsa är oomtvistat. Mätta magar skapar bättre skolresultat och därmed bättre utbildning och levnadsvillkor. En svensk studie visar att en krona satsat på skolmat ger samhället fyra kronor tillbaka.

Att äldre har ett successivt ökande behov av energi och näring för att behålla hälsan och minska risken för undernäring och dess konsekvenser såsom fallolyckor, oläkta sår och infektioner är också ställt utom allt tvivel.

Enligt Rädda Barnens rapport från 2021 lever nästan var fjärde barn, 23 procent, i fattigdom. Samma rapport visar att barn med minst en förälder född utomlands löper högre risk, 47,1 procent, att växa upp i socioekonomisk utsatthet än barn vars båda föräldrar är födda i Sverige, 7,3 procent.  Enligt Livsmedelsverkets rapport Riksmaten Ungdom 2016-17 får barn från socioekonomiskt sköra samhällsgrupper i sig mindre av D- och C-vitamin, folat, järn och jod.

Det bekräftar bilden vi har sedan tidigare att energi och näringsintag är en socioekonomisk fråga. Det understryker också Livsmedelsverkets bedömning att skolmaten, där skolmjölken ingår, har en ”utjämnande effekt”. Vår vädjan är att ni som är ansvariga för kommunens budget inte väljer den lättaste vägen, att spara in på maten eftersom det drabbar de redan utsatta och därmed samhället i stort.

Förutom att rena besparingar drabbar äldre, finns det bland beslutsfattare en bristande kunskap kring äldres behov av energi och näring. Faktorer såsom tugg- och sväljsvårigheter, minskat upptag av näring i tarmen och minskade aptit bidrar till att hälften av de äldre inom äldreomsorgen har svårt att täcka sitt dagliga behov av näring. Här är lösningen små portioner av näringstät mat som och har rätt konsistens. Det ger den äldre mer kraft och energi. Det bidrar också till minskade samhällskostnader för behandling av undernäring och de följdsjukdomar och andra kostnader som är förenade med detta.

Att dessutom välja produkter som kommer från svenska gårdar leder inte bara till att barn och äldre serveras mat som är producerat på ett av världens mest hållbara sätt och med den högsta djurvälfärden. Det innebär också fler jobb och därmed också ökade skatteintäkter till kommunen.

Om vi vill ha ett samhälle där alla bereds samma möjligheter att utvecklas och leva gott genom hela livet, och där vi förstår att friska individer och ekonomiskt starkt samhälle hör ihop, så är det inte rätt väg att gå att spara på de redan utsatta, varken i kristider eller annars.

Vår önskan till dig som beslutar om kommunens budget är att låta maten fortsätta att kosta och hålla hög kvalitet, av både humana och samhällsekonomiska skäl.

Elisabeth Thisner
Ordförande LRF Mariestads kommungrupp

Håkan Persson
Ordförande LRF Töreboda kommungrupp

Mikael Hallin
Ordförande LRF Tidaholms kommungrupp

Martin Tillander
Ordförande LRF Tibro kommungrupp

Sofia Kämpe
Ordförande LRF Karlsborgs kommungrupp

Berit Henriksson
Ordförande LRF Hjo kommungrupp

Wanja Wallemyr
Ordförande LRF Falköpings kommungrupp

Magnus Karlsson
Ordförande LRF Grästorps kommungrupp

Josefina Guttman
Ordförande LRF Lidköpings kommungrupp

Roland Hermansson
Ordförande LRF Essunga kommungrupp

Leif Stenkvist
Ordförande LRF Vara kommungrupp

Jan-Olof Larsson
Ordförande LRF Götene kommungrupp

  • Detta är ett debattinlägg. Det betyder att en läsare skickat in texten för publicering. Innehållet är skribentens egen uppfattning.