Fredag 25 juni 2021

Ytterligare stöd för studiero i klassrummet

De senaste åren har Liberalerna lyft problemet kring brister i studiero i skolan. Detta är den vanligaste anmälan som hamnar hos Skolinspektionen. Om en skola brister i studiero och om eleverna saknar respekt för lärarna innebär det att en grundläggande förutsättning saknas för att kunna bedriva undervisning överhuvudtaget. Det finns inget viktigare för att lyfta skolans kvalitet och resultat än tillgången på utbildade behöriga lärare. Men ska skolor behålla kompetens och behöriga lärare förutsätter det en bra arbetsmiljö. Vi ser i flera studier att på skolor med låga kunskapsresultat förekommer rektors-och lärarflykt, i synnerhet om det brister i studiero och trygghet i skolan. En konsekvens av detta är att dessa skolor, inte sällan med tuffare uppdrag i socioekonomiskt tyngre områden, ofta har en högre andel obehöriga lärare.

Vi ser att fler lärare uppger att de får lägga mer av sin undervisningstid till att upprätthålla ordningen i klassrummet och att många upplever att regelverket är otydligt kring vilka befogenheter de har att ingripa mot ordningsstörningar.

Det är uppenbart att det är de elever som stör undervisningen som är vinnarna här. Att sex av tio lärare avstår från att ingripa av rädsla för att bli anmälda till Skolinspektionen eller Barn-och elevombudet visar hur allvarligt situationen är. En tredjedel i den nämnda undersökningen känner exempelvis osäkerhet kring hur de ska agera när en elev vägrar lämna ifrån sig sin mobil eller andra föremål. Vi ser i Lärarförbundets rapport att den viktigaste orsaken till överdokumentation motiveras av att de vill minimera risken att bli anmälda till Skolinspektionen för kränkande behandling.

Liberalerna vidhåller vårt krav att Barn-och elevombudet ska avvecklas, en funktion som de senaste åren drivit flera uppmärksammade skadeståndsyrkanden i domstol som vi kritiserat hårt. Inte sällan har de utlösts av att elever känt sig kränkta av lärarnas ingripande. Men bara för att en elev upplever sig kränkt betyder det inte att den faktiskt har blivit det. Liberalerna menar att BEOs agerande bidragit till att underminera de vuxnas auktoritet i skolan. Vi står långt ifrån Socialdemokraterna i denna fråga som fortsatt försvarar en dysfunktionell myndighet.

På vårt förslag har nu andra lagskärpningar presenterats efter en tids förhandling och utredning. Det omfattar förslag kring omplacering och avstängning av hotfulla elever till exempel. Men den viktigaste delen är det liberala kravet att förtydliga i skollagens kapitel fem om lärarnas befogenheter att ingripa mot stöket. Ingen lärare ska avstå från att ingripa och lärare som gör det ska inte riskera skadestånd eller bli av med sitt jobb. Det ska framgå av skollagen att all skolpersonal ska få vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero. Idag omfattas inte all skolpersonal av denna möjlighet. Det ska uttryckligen anges att dessa åtgärder innefattar en befogenhet att ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar.

Dagens skolpolitik måste ändras då den resulterat i en situation där lärare i undersökningar svarar att de tvekar att agera vid situationer när elever stör. Liberalerna vill se fler åtgärder.  Vi anser att även kränkhetsbegreppet måste ses över, det har regeringen inte gjort. Däremot välkomnar vi förslaget som är ute på remiss som beaktat vårt krav att ta bort direktanmälningar till Skolinspektionen. Istället föreslås att vårdnadshavare i första hand ska vända sig till huvudmannen för en utredning innan man vänder sig till Skolinspektionen.

 

Roger Haddad (L), Liberalernas skolpolitiska talesperson

Pär Johnson (L) Förbundsordförande Liberalerna Skaraborg

  • Detta är ett debattinlägg. Det betyder att en läsare skickat in texten för publicering. Innehållet är skribentens egen uppfattning.