Nu är det viktigare än på mycket länge att EU och Nato står enade i stödet till Ukraina. Därför är det oroande att det finns tecken som tyder på att enigheten hotas.
Det är fasansfulla bilder på lidande, sårade och döda civila som kablas ut i realtid från krigets Ukraina. Den ryska krigsstrategin har i takt med att motgångarna ökat riktat sig mot den civila befolkningen för att skapa största möjliga lidande genom att angripa nödvändig infrastruktur för vatten, el och värme. Under måndagen slogs en stor del av vatten- och elförsörjningen ut i huvudstaden Kiev efter ryska bombräder. Ett dygn senare meddelade myndigheterna att vattenförsörjningen fungerade igen. I dagarna stod det också klart att Ryssland dragit sig ur FN-avtalet om säker utskeppning av ukrainsk spannmål genom Svarta havet. Om de transporterna inte kan säkras väntar betydande problem med livsmedelsbrist i flera länder. I var och ens plånböcker i Europa och USA råder det rekordhöga Putinpriser, på el, gas, drivmedel och livsmedel med kraftigt stigande inflation och räntor till följd av det.
Den ryska strategin har som mål att skapa sprickor i den enighet som EU och Nato hittills visat genom att stötta Ukraina militärt och civilt. Därför är det alvarligt när det i Ungern hörs allt fler röster för att minska eller ta bort sanktionerna mot Ryssland. I USA höjer vissa republikanska politiker rösten för att dra in stöd till Ukraina. Efter 80 år fick Italien den 22 oktober en ny fascistisk regeringschef Giorgia Meloni, oron är stor för vad detta kan innebära för EU:s stöd till Ukraina.
Den stridsvilja och beslutsamhet som ukrainarna visar är beundransvärd, trots det enorma lidandet finns inga tecken på minskad stridsmoral. Tillsammans har blivit nyckelordet i Ukraina, i kriget som handlar om rätten till demokrati, frihet och rätten att själva välja vem och med vilka Ukraina ska alliera sig med. Ukrainarna utkämpar inte bara ett krig för sin egen rätt, de utkämpar ett krig för Europas självständighet. Rysslands anfallskrig har pågått i drygt åtta månader utan några tecken på fred. Ett nederlag för Ryssland kommer vara svårsmält för ett oberäkneligt Kreml.
Sabotaget mot Nordstreams gasledningar i Östersjön och de senaste veckornas ingripanden i Norge mot ryska medborgare som flyger drönare i vad som är misstänkta spaningsuppdrag gör att kriget kryper allt närmare. På måndagen presenterade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) en rapport som visar på betydande brister i den svenska civila beredskapen. Ytterligare 27 miljarder bedöms nödvändiga att satsa i stärkt civil beredskap fram till 2030 enligt MSB. På tisdagen kom Försvarsmakten och ÖB Micael Bydén med sin rapport till regeringen hur Försvarsmakten bör utvecklas fram till 2035. I rapporten konstaterar Försvarsmakten att det är ett mycket allvarligt och oförutsägbart säkerhetsläge och konstaterar att den redan beslutade förmågetillväxten behöver fortgå och ytterligare förstärkas. Denna mycket svåra situation kommer sätta statsminister Ulf Kristerssons ledarskap på prov. Dyra löften i valrörelsen kommer behöva stå tillbaka för att förstärka Sveriges militära och civila beredskapsförmåga och för att stötta Ukrainas frihetskamp.
