Torsdag 21 februari 2019

Skattereform för rättvisa

Är den avgörande ödesfrågan för nya regeringen verkligen en förändrad arbetsrätt eller förändrad bostadspolitik? Lyssnar man på vänsterledarens retorik så beskrivs detta som ”rasering av anställningsskydd och införande av marknadshyror”.

Men det är en överdrift.

Januariavtalet handlar inte alls om att rasera bostadspolitiken. Det handlar om att införa en friare hyressättning vid nybyggnation. I övrigt kommer bostadsmarknaden fungera precis som den gör idag.

Och för anställningsskyddet så handlar det om utökade undantag från turordningsregler i LAS för mindre företag. Det är ingen raserad arbetsrätt. Tvärt om bygger uppgörelsen på fortsatt förtroende för att arbetsmarknadens parter, självständigt, utan inblandning av politiker och stat, ska lösa detta. Precis som den svenska modellen är uppbyggd.

Knappt hade bläcket torkat på avtalet förrän Metall-facket också tillkännagav att reglerna måste moderniseras. Arbetslivet ser annorlunda ut idag än vad det gjorde på 1970-talet. Så reglerna kommer självfallet ändras, både för att skapa en rimlig rörlighet men också för att i en ny tid erbjuda trygghet för anställda. I slutändan kommer säkert arbetsgivare och fack själv forma dessa regler. Därmed faller frågan politiskt.

Nej, den frågan som på allvar kommer avgöra förtroendet för den nya regeringen, och de stödjande mittenpartierna, är hur de når upp till det uttalade målet att minska klyftorna i det svenska samhället.

Basalt är att det skapas jobb, så att folk kan ha egen försörjning. Men sedan kommer det handla om främst två politikområden:

Det ena är att vi i grunden måste förändra svensk utbildningspolitik så att vi bryter den tilltagande segregationen och åter får en sammanhållen skola, med rättvisa möjligheter för alla barn.

Det andra området är den skattereform som S, C, L och MP utlovat.

Bortom sänkningen av värnskatten (som med fog kan ifrågasättas) och den gröna skatteväxlingen, så är partierna överens om en stor ny skattereform. I Januariavtalets portalmeningar slås fast att såväl den ökade polariseringen som de ökade klyftorna tillhör Sveriges stora framtidsutmaningar.

Alla som objektivt granskar förändringarna inom skattepolitiken konstaterar att Sverige mer eller mindre har blivit ett skatteparadis för de som har riktigt höga inkomster. Och klyftorna ökar mer i Sverige än i övriga jämförbara länder!

Nu krävs en rättvis skattereform! Reformen måste bygga på att justera de skatter som orsakar att klyftorna ökar genom att de som redan är rika blir allt rikare. Det vill säga en reform med lägre skatt på arbete, men högre beskattning av förmögenheter, kapital och fasta värden.

Det är de rättvisefrågorna som kommer avgöra legitimiteten för den nya regeringen och dess samarbetspartier. Det är hög tid att de liberala partierna på allvar går i klinch med Sveriges ökande ekonomiska klyftor, och verkar för en ökad jämlikhet.

Klarar partierna inte den utmaningen kommer tilltron till extrem, populistisk politik på såväl höger- som vänsterkant att öka i samhället.

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.