Fredag 1 juli 2022

Behöver vi inte komma ifrån stödmiljarder?

Centerpartiet har tidigare kampanjat ett förslag för regeringen att dela ut en stödmiljard till jord- och skogs­brukssektorn under den rådande situationen gällande pri­serna på både foder, gödning och energi som ökat kraf­­tigt den senaste tiden.

I måndags tog regeringen beslut för att ett sådant paket blir verk­lighet, där fokus ligger på dieselskatt och att sektorerna gris, fågel och växthus ska få ett extra fokus. Hur detta stöd ska delas ut är ännu oklart, men ska vara en åtgärd under ett år.

Under presskonferensen när regeringen gjorde detta offentligt, syns vår landsbygdsminister Anna- Caren Sätherberg samt Mikael Damberg, finansminister, presentera de nya förslagen. I pressrummet på sändningen kan jag inte låta bli att göra en reflektion över mediaintresset. I rummet sitter enbart en journalist.

Jag kan inte heller låta bli att fundera på om svenska folket har förstått allvaret i att inte ha en inhemsk produktion som är stabil, med det läget som vi befinner oss i säkerhetspolitiskt, i kom­bination med vad som händer i livsmedelssektorn i Europa och världen. Tar vi mat för givet?

Jordbrukssektorn har historiskt sett inte kunnat ta ut ett högre pris som producenter till konsument, utan det har varit till stor del andra aktörer och marknader som bestämt utgångsläget för avräkningspriser. En stor del varför priset i affären inte kunnat öka, är den import som ligger och konkurrerar med prisbilden för den som handlar mat. Om man tittar till hur europeiska  län­der som vi handlar av i tredje land, så ser inte lönsamheten precis bättre ut för matproducenterna.

Vi som går och handlar i affären, har vant oss vid att en liten del av vår inkomst går till mat, där det konkurrerar med andra saker vi tycker är viktigt och som är nödvändiga. Andelen vi läg­ger på mat har minskat under decennier, men ändå tycks det vara den delen vi först ser över för att få mer över till annat.

Jordbruksföretagare har världen över under många år, oavsett om de kommer från Indien eller Tyskland, protesterat över villkoren som byggts upp av flera aspekter, varav klimatåtgärder är några, för att producera gentemot vad intäkterna ger.

Europa har varken tillräcklig produktion av drivmedel eller andra viktiga komponenter som exempelvis aminosyror, en viktig del i foder till djur och handelsgödsel. Det gör oss sårbara om den marknaden skulle stänga eller utsättas.

Det är ingen som missat att det är valår, och det är olika bud på vad som kommer att bli de hetaste frågorna. En förhoppning från min sida är att vi tittar mer på den säkerhetspolitiska situation som råder med bland annat Ryssland och Ukraina i åtanke. Att i freds­tider tänka över vad som påverkar mest om vi skulle stå inför en kris i Europas samarbete med maten och förutsätt­ningarna för att producera den. Mat, energi och tak över huvudet är grundläggande saker som kanske inte är så självklara i framtiden om vi inte tänker mer långsiktigt politiskt. Att jordbruket behöver ”räd­das”, är en konsekvens av en långtgåen­de nedprioritering från samhället.

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.