Det fanns en tid mellan 1960 – 2000 när demokratiutvecklingen gick framåt i världen. Under 2000-talet har utvecklingen gått i motsatt riktning och nu ifrågasätts demokratins grunder också i utvecklade demokratier.
Demokrati har byggt västvärldens välstånd och stärkt de mänskliga fri och rättigheterna. En demokrati bygger på likhet inför lagen. Fria val och ett fungerande rättssamhälle. Yttrande- och åsiktsfrihet utan att för den skulle uttrycka hat eller förtal mot andra människor. I Sverige ses detta av de allra flesta som självklarheter men de senaste årtiondena visar att demokratin är skör. Demokratin måste försvaras och utvecklas av varje ny generation, görs inte det är den hotad inom några årtionden också i Sverige. Det går snabbt att montera ner en demokrati medan det tar generationer att bygga en demokrati.
I USA fortsätter Donald Trump hävda att senaste presidentvalet var riggat. Trots att alla instanser som granskat och prövat anklagelserna om valfusk avfärdat påståendena. Om 1,5 år är risken uppenbar att Trump på nytt kan bli USA:s president. För Donald Trump väntar flera rättegångsprocesser för att han eldade på stormningen av Kapitolium, att han tagit med sig hundratals hemliga dokument från Vita Huset och hur han försökt förhindra rättvisan genom att inte lämna ut dokument och ljugit för utredarna. Jan Hallenberg senior forskningsrådgivare vid det svenska utrikespolitiska institutet varnade tidigare i sommar för att citat: ”Det federala åtalet mot Donald Trump kan medföra allvarliga konsekvenser inte bara för landets demokrati utan även för USA som global aktör. Ledande republikaners inställning till åtalet – och deras tidigare tveksamma engagemang för demokratin – ger anledning till oro”. I Israel har premiärminister Benjamin Netanyahu som själv står under åtal drivit igenom en lag som ger politiken rätt att överpröva domstolsbeslut. Inför och efter beslutet har det utlöst massdemonstrationer då det sätter demokratin ur spel. Händelseutvecklingen i USA och Israel är allvarliga då dessa länder tillhört demokratins försvarare oavsett höger eller vänster vid makten.
Nyligen genomfördes en militärkupp i Niger. Ryssland och Kina har under de senaste årtiondena stärkt sin ställning i flera av Afrikas länder. Genom Wagnergruppen har Ryssland stärkt sin militära ställning i flera centralafrikanska länder. Niger var fram till militärkuppen en skör demokrati, från Ryssland finns inget intresse av att dessa länder går i en demokratisk riktning, för Putin handlar det om att hitta allierade och ta makten över viktiga naturtillgångar som västvärlden är i stort behov av.
När Novus i november 2022 ställde frågan om den svenska demokratin, svarade 31 procent att den svenska demokratin är hotad. En sjunkande andel, 93 procent ansåg det viktigt att landet de lever i är demokratiskt. Unga män mellan 18–29 år avvek i undersökningen då de i större utsträckning inte tycker det är viktigt att landet de lever i är demokratiskt. I en tid när Sverige utsätts för antidemokratiska påverkanskampanjer, krav på inskränkningar i yttrandefriheten, ifrågasättande av homosexuellas rättigheter borde försvaret av demokratin ta större plats i den svenska politiska debatten.
(Publicerad i Skaraborgsbygden vecka 32)
