Måndag 17 januari 2022

Elektrisk bakläxa

Telefonen har ringt flertalet gånger från olika elbolag som lite panikartat presenterar de skyhöga elpriserna och att deras alternativ kan hjälpa någon krona. På sociala medier finns inlägg om hur du bäst använder din diskmaskin, laddar elbilen eller duschar för att spara pengar på den kommande fakturan från elbolaget.

Vänner vittnar om att deras elräkning har fyrdubblats och skenat iväg med flera tusen när kommande faktura för december är på ingång.

Frågan är väl egentligen kunde landa såhär? Är vi i Sverige, som har en hel del naturresurser att använda oss av för att producera el, som dessutom är förnyelsebar inte täcker behovet på vinterhalvåret. Politiken har återigen prioriterat att diskutera vad vi inte ska ha utåt sett, än hur vi ska ersätta exempelvis kärnkraft som läggs ned.

Utbyggnaden av stamnätet är något som de nordiska länderna har som en gemensam framtidsfråga. I Sverige har det presenterats en investeringsplan med, lägg på minnet, planer på att satsa 50 miljarder kronor under en tioårsperiod, bland annat för att rusta upp gamla ledningar och bygga nya. Slår man ihop alla de nordiska ländernas planerade investeringar fram till år 2028 så landar det på totalt 15 miljarder Euro. Men att rusta upp nätet är inte det enda som behöver göras. Var kommer vår el ifrån?

Under 2020 producerades 159 TWh el i Sverige och består till största del av vattenkraft och kärnkraft. Tillsammans svarar de för 75 procent av den totala produktionen av el. Att vindkraft och andra energikällor var en mindre del av produktionen var för mig en nyhet.

Enligt Ekonomifakta finns starka kopplingar till prishöjningarna i södra Sverige med när man stängde ned Ringhals 1 och 2 och elbehovet täcks inte utan dessa bland annat i Malmö. Överföringskapaciteten slår snabbt i taket och därmed blir det dyrare priser.

Norra Sverige har fått dra ett stort lass för vår elförsörjning. Med de resurser som finns där i form av vattenkraft har det också räddat elnätet men också svenskens plånbok. Och det är där vi också ser hur större företag väljer att etablera sig med fabriker.

Jag tror att vi behöver sätta oss med den regionala politiken kring hur vi också säkerställer flera energikällor baserade på vad vi har runtomkring oss. Det finns vissa regler och lagar som behöver ses över vad det gäller elproduktion i kombination med annan näringsverksamhet, som till exempel installation av solceller på tak. Vi har en hel del att göra för att förenkla elproduktion på landsbygden i synnerhet. Och om ska hårddra detta så är det helt klart en säkerhetspolitisk fråga som behöver tas på allvar.

Sveriges elmarknad har påvisats vara bräcklig, och det blir en dålig kombination när vi allt mer vill gå över på gröna lösningar som behöver elektrifiering. Det är också en avgörande fråga för våra företag som vill etablera sig i våra kommuner framöver. Går satsningarna ens att göra och är ekonomiskt försvarbara med detta facit?  Är elräkningen bevis på dåligt skött långsiktig politik?

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.