Tisdag 21 maj 2019

En jämlik kultur?

Under allt för lång tid har politiker sett kulturen som ”grädden på moset”. Men kultur är en oerhört viktig fråga. Den är en integrerad del av demokratin.

Nyligen presenterade LO en rapport om ojämlikheten i kulturen. Rapporten heter ”Brobyggare eller vattendelare?” och är skriven av den tidigare lidköpingsbon Jesper Bengtsson.

Enligt rapporten går det att dra några tydliga slutsatser om skillnaderna i kulturvanor mellan olika grupper. Klass, eller socioekonomiska faktorer, spelar stor roll. Den överlägset mest avgörande faktorn är utbildningsbakgrund. Högre utbildning har ett direkt samband med ett mer aktivt deltagande i kulturlivet. Även andra faktorer påverkar; Tjänstemän tar del i kulturlivet, i högre grad än arbetare. De med högre inkomst är mer aktiva än de med låg inkomst.  Skillnaderna mellan olika gruppers kulturvanor bland vuxna tycks dessutom slå igenom även bland barn och yngre, även om yngre generellt är mer aktiva i kulturlivet än äldre

Siffrorna såg ungefär likadana ut för 30 år sedan som de gör i dag. ”De kulturpolitiska insatser som gjorts för att öka jämlikheten i våra kulturvanor för att människor ska kunna mötas och bredda sina perspektiv har därmed varit begränsat framgångsrika”, konstateras i rapporten.

Detta är ett observandum. Det borde rendera omprövning i de partier som vill verka för jämlikhet och minskade klyftor. Fortfarande är trösklarna till muséer, konserter, teatrar och konstgallerier väldigt höga, för en stor grupp av invånarna. Den politiska frågan för ansvariga politiker är hur dessa trösklar kan sänkas, och hur institutionerna aktivt når dessa grupper.

Dessbättre finns det områden där jämlikheten är större.

Det ena området är ”eget skapande”. I princip alla grupper som är underrepresenterade i den konsumerade kulturen är mer aktiva, när det kommer till egenutövad kultur.

Den andra området är biblioteken. Rapporten redovisar att det nästan inte spelar någon roll vilken bakgrundsfaktor man studerar, så framtår biblioteken som en av de mest jämlika arenorna för kultur; ”Hit går ungdomar från socioekonomiskt utsatta hem oftare än till andra kulturinstitutioner. Hit går män, och personer med kortare utbildning eller med utländsk bakgrund oftare än de besöker andra kulturinstitutioner.”

För de som vill göra skillnad inom kulturpolitiken finns det alltså två områden som måste värnas och utvecklas. Det är det fria bildningsarbetet i studieförbunden. Och det är biblioteken.

För studieförbunden handlar det om att kommuner och regioner måste garantera rimliga ersättningar för att dessa ska kunna bedriva sin viktiga verksamhet. Ett ökat stöd till studiecirklar och föreningsverksamhet är i sig en viktig jämlikhetsskapande åtgärd – utan att klåfingriga kommunala företrädare ska styra hur dessa ideella krafter ska bedriva sin verksamhet.

För biblioteken handlar det om att utveckla istället för avveckla; Skapa bra öppettider. Ge biblioteken en central roll i skolan. Utveckla dem till mötesplatser med bredare kulturutbud.

Bibliotek och studieförbund är uppenbart en bra grund för att utveckla en mer jämlik kultur.

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.