Tisdag 20 augusti 2019

Exemplet Göta Kanal

Göta Kanal var aldrig tänkt som en turistattraktion.

Den 19 mil långa kanalens syfte var att främja industriutveckling och korta transporttider för fartyg som skulle slippa runda hela den skandinaviska halvön för att nå havet i väster. Det första spadtaget togs i Motala och Forsvik år 1810.

Ja, går man ännu längre tillbaka i tiden, så lär det vara den omtalade biskop Hans Brask i Linköping som år 1525 ska ha argumenterat för en ny vattenväg mellan Östersjön och Kattegatt. Syftet var att undvika de danska tullarna i Öresund.

Efter det att 58 000 indelta soldater tillsammans gjort drygt 7 miljoner dagsverken (a´12 timmar) kunde Sveriges genom tiderna största byggnadsverk öppnas år 1832.

Men idag är kanalen något helt annat än vad den från början var tänkt för. Idag är Göta Kanal och all den verksamhet som finns runt kanalen en del av den växande besöksnäringen. Det går inte ens fraktfartyg på kanalen.

Göta Kanal är ett lysande exempel på vad som händer när småföretagare och allehanda destinationsmål går samman, paketerar gemensamma erbjudanden och samordnar sin marknadsföring.

Så var det inte för 30 – 40 år sedan. Då var turistnäringen något som de flesta politiker inte riktigt tog på allvar. Därför gjordes det inte heller kraftfulla politiska insatser för att med skattemedel främja denna näring.

Istället fick caféer, cykeluthyrare, muséer och andra entreprenörer kring exempelvis Göta Kanal försöka slå sig fram av egen kraft.

Men ensam är inte stark. Det gäller överallt, också inom besöksnäringen.

Det är tack vare driftiga näringsidkare som förstått de enorma möjligheterna i att samarbeta och tillsammans bygga ett gemensamt varumärke, som turismen kring Göta Kanal har kunnat expandera som den gjort.

Men det har naturligtvis inte räckt, utan det har också varit en förutsättning att kommun- och regionpolitiker insett turismens värde, och kanaliserat stöd för projekt och investeringar utmed kanalen.

Göta Kanal är ett bra exempel på vad samarbete ger för positiv utväxling i arbetstillfällen, företag och pengar i en bygd.

Enligt Tillväxtverket så omsatte, under 2018, turismen i Sverige 337 miljarder kronor. Det var en ökning med hela sex procent jämfört med året innan. Förädlingsvärdet, näringens bidrag till bruttonationalprodukten (BNP), uppgick till 108 miljarder kronor motsvarande 2,6 procent av BNP.

Turismen växer i takt med svensk ekonomi i stort, men visar över tid en starkare utveckling vad gäller export och sysselsättning.

Grunden finns i de små företagen och hos driftiga entreprenörer som vågar satsa på sina drömmar.  Var och en av alla dessa verksamheter kanske inte är så stora – men tillsammans bidrar de till en fantastisk produkt, att erbjuda såväl skaraborgarna som hitresta turister från när och fjärran.

Det som skett kring Göta Kanal sker idag på många andra platser. Hjo var exempelvis en av de kommuner i Skaraborg som tidigast såg turismens möjligheter genom ökad lokal samordning.

För allt fler besöksmål gäller samma idé – det är tillsammans och i samverkan som man skapar ”win-win”. Vilket i sin tur ger resurser – som utvecklar samhällen.

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.