Fredag 24 januari 2020

Fattiga barn i Sverige

I år har Statistiska Centralbyrån (SCB), för första gången, undersökt hur många barn i Sverige som lever i  fattiga familjer. Det handlar om hela 44 000 barn. Nära tre procent av Sveriges barn bor i familjer som under lång tid haft svårt att betala det nödvändigaste.

SCB:s rapport kom i september och handlar om hur många barn under 18 år som har varaktigt låg inkomststandard, vilket definieras som att familjen hade låg inkomststandard både 2017 och minst två av de tre åren före.

Det finns två grupper som är tydligt överrepresenterade bland fattiga familjer; dels de med förälder född utomlands och dels de med ensamstående förälder.

Majoriteten har minst en förälder som är född utomlands. Av de här barnen är 75 procent utrikes födda, eller har minst en förälder som är född utomlands. Det kan jämföras med att knappt 30 procent av alla under 18 år har en sådan bakgrund.

Fyra av tio är skrivna hos en ensamstående förälder.41 procent av barnen har en ensamstående förälder, att jämföra med 20 procent av alla barn.

Nyligen presenterade Majblommas Riksförbund rapporten ”Spelar det någon roll”. Organisationen konstaterar att utvecklingen måste vändas, men att det går åt precis motsatt håll:

”Barns chanser till bra utbildning har blivit mindre likvärdiga, barns tillgång till en meningsfull fritid är mycket olika och boendesegregationen är förödande. Konsekvenserna debatteras ständigt men krafttagen för att verkligen förändra uteblir”.

När Pisa-rapporten presenterades, för några veckor sedan, gladdes skolsverige över att rapporten bekräftar att svensk skola kunskapsmässigt utvecklas åt rätt håll. Inom alla undersökta kunskapsområden så presterar svenska elever över genomsnittet mot övriga OECD-länder. Men när det gäller likvärdiga förutsättningar mellan skolor, så sker ingen förändring. Sverige har Nordens sämsta skolsystem, sett ur likvärdighetssynpunkt.

Dessa frågor måste högt upp på den politiska dagordningen.

Det krävs aktiv jämlikhetspolitik inom en rad politiska fält. Rättvis fördelning måste vara styrande ledord för den skattereform som Januariavtalets partier utlovat. Nuvarande marknadsorienterade skolsystem måste reformeras i grunden, och en likvärdig och samlad skola måste återuppbyggas. Stärkt välfärd måste gå före skattesänkningar och omotiverade jobbskatteavdrag.

Dessutom är det nödvändigt att nuvarande bostadssegregation bryts med aktiv bostads- och samhällsplanering. De segregerade bostadsområden har ju inte uppkommit under sent 2000-tal. Det är en frukt av en medveten planering sedan 1960-talet. Nu förstärks segregationen och effekterna blir allt tydligare för alla.

Under 1970-talet fördes en intensiv diskussion om hur väl fungerande lokalsamhällen borde vara utformade. En slutsats var att olika typer av bostäder och upplåtelseformer måste blandas på ett helt annat sätt än som dittills skett.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna har ett historiskt ansvar att prioritera de fördelningspolitiska frågorna.

Det är förödande för samhället om klyftorna tillåts att fortsätta växa mellan rika och fattiga i Sverige.

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.