Fredag 1 juli 2022

Finanspolitiska rådet varnar

I förra veckan presenterade det Finanspolitiska rådet sin årliga rapport. Efter 25 år av ekonomisk tillväxt och årliga reallöneökningar är Sverige snabbt på väg in i en betydligt osäkrare ekonomisk framtid.

Sverige har med undantag av små hack i kurvan haft en mycket god ekonomisk utveckling sedan slutet av 1990-talet. En viktig orsak till detta är det finanspolitiska ramverket som tillkom efter den ekonomiska kollapsen i Sverige under 1990-talets första år.

Men låt oss börja något tidigare. Efter andra världskrigets slut hade Sverige en stark ekonomisk utveckling fram till oljekrisen 1973. Den kom att följas av en djup ekonomisk kris under 1970-talets senare hälft, en kris som i stora delar var strukturellt betingad. Krisen följdes under 1980-talet av en finansbubbla som landade i en total ekonomisk kollaps under 1990-talets första år, vilket bland annat ledde till att småhuspriserna på kort tid sjönk med cirka 20 procent.

Mellan 1995–1998 samarbetade Centerpartiet med den Socialdemokratiska regeringen för att sanera och skapa ordning i den svenska ekonomin. 1996 beslutade riksdagen på samarbetspartiernas initiativ om det finanspolitiska ramverket. Detta ramverk ställer krav på balans och överskottsmål i statens och kommunernas finanser, ramverket slår också fast att det ska finnas ett utgiftstak för statens finanser. Men i takt med att åren gått så har allt fler röster både från opposition och regering höjts för att luckra upp regelverket. Kravet på överskott i statens finanser sänktes av Alliansregeringen 2007 från 2 till 1 procent av BNP och 2019 sänkte S och MP regeringen det ytterligare samt att det numera ska gälla över en konjunkturcykel.

2007 bildades det finanspolitiska rådet, det har till uppgift att genomföra en oberoende granskning av regeringens finanspolitik. I förra veckan presenterades rapporten ”Svensk finanspolitik 2022”. Årets rapport konstaterar förvisso att Sverige kommit bra ur pandemin men larmar på en rad punkter: överskottsmålet nås inte, de takbegränsade utgifterna saknar budgeteringsmarginal och riktlinjerna för budgetprocessen följs inte och rådet konstaterar att respekten för det finanspolitiska ramverket minskar. Vidare pekar man på att ambitionshöjningar i det offentliga åtagandet bör finansieras genom högre skatter eller omprioriteringar. Dock med ett undantag snabbt stigande försvarsutgifter kan motivera tillfällig avvikelse från överskottsmålet skriver det finanspolitiska rådet.

Det finns all anledning för regeringen att ta årets rapport på största allvar, men det gäller också oppositionen som de senaste åren gärna övertrumfat regeringen med nya permanenta utgifter med oklar finansiering.  Få om någon som är född i Sverige och yngre än 40–45 år har under sin yrkesverksamma tid fått uppleva annat än ekonomisk tillväxt och mycket låga bolåneräntor. Osäkerheten späds på av kriget i Europa, den eller de som gör anspråk på att leda Sverige efter valet har ett ansvar att inte leda Sverige in i en ny djup lågkonjunktur. Avslutningsvis vill jag dela med mig något jag på 1990-talet hörde Torbjörn Fälldin säga, det är inget konststycke att vara politiker när pengarna inte finns, konststycket är att vara det när de finns.

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.