Lördag 13 augusti 2022

Förslag till nytt mediestöd

I måndags presenterade regeringens mediestödsutredare Mats Svegfors förslag till nytt mediestöd att gälla från 2024. En viktig utredning för att garantera en mångfald av fria och oberoende medier.

Det svenska medielandskapet och hur vi tar del av nyheter har under 2000-talet förändrats i snabb takt. Sättet vi konsumerar nyheter på är för de allra flesta helt annorlunda än bara för en generation tillbaka och utvecklingen med ökad digitalisering och efterfrågan på snabb och direkt nyhetsrapportering accelererar. Sedan länge har många dödförklarat papperstidningen och det sker en snabb omställning mot mer digital nyhetsförmedling. Samtidigt är den tryckta tidningen fortfarande viktig, ibland den enda källan, för att få del av lokala nyheter. På Skaraborgsbygden märker vi detta i vår kontakt med er prenumeranter. Flera, framför allt äldre och boende på landsbygden saknar digitala plattformar för att läsa och ta del av nyheter eller känner sig obekväma i den digitala världen. I det perspektivet blir tillgången till papperstidning också en fråga om tillgänglighet. Dessutom ökar kostnaden för papper och tryckning i snabb takt och distributionen har blivit dyrare och servicen försämrats efter att Postnord införde varannandagsutdelning.

Under drygt 50 år har det funnits press- och mediestöd i Sverige. Från början var det ett stöd för att stödja ortens andra tidning men under de senaste åren har det kommit att omfatta de flesta dagstidningar i landet. I bästa av världar skulle inte något mediestöd behövas, men så är inte fallet och i flera av Europas länder finns olika former av presstöd. Det nuvarande svenska mediestödet är godkänt av EU och löper ut 2023 och med anledning av det gav regeringen Mats Svegfors i uppdrag hösten 2021 att lämna förslag på ett nytt teknikneutralt mediestöd. Det har inte varit en lätt uppgift för Svegfors att landa i ett avvägt förslag som ska möta ett förändrat medielandskap, vara teknikneutralt, gynna lokal journalistik och som dessutom har ett brett politiskt stöd, för att snabbt kunna lotsas igenom riksdagen efter valet. Förslaget innebär att de nuvarande snåriga mediestöden med olika trappsteg förenklas och ersätts med ett redaktionsstöd baserat på lönekostnaden. Förslaget har en profil så att det ger en högre andel av lönekostnaden för de först anställda vilket gynnar de mindre redaktionerna. Många kommuner i landet saknar idag en lokaltidning som kan granska den lokala makten. Mats Svegfors har tagit fasta på detta i sitt förslag genom att det är lokal journalistik som ska prioriteras. Även om förslaget har en profil att stödja lokal journalistik och mindre redaktioner kommer det innebära stora intäktsbortfall för många mindre tidningar med en hög andel papperstidningsprenumeranter. Detta bör särskilt beaktas i den fortsatta beslutsprocessen. De stora mediekoncernerna driver förslag om nollmoms för dagstidningar. Mats Svegfors och finansdepartementet avfärdar nollmomsen bestämt, då det endast skulle gynna de stora mediekoncernerna något vi mindre fristående tidningar tillfullo kan instämma med. Mediestödet har till uppgift att säkra fria oberoende medier, genom pluralism av åsikter och granskande journalistik försvaras och utvecklas demokratin i lokalsamhället och landet.

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.