Söndag 28 februari 2021

Glöm inte de långsiktiga behoven

Kris- och stödpaketen har avlöst varandra under det senaste året i ett försök att mildra effekterna av Covid 19 för bland annat krisande branscher och företag, samt kommuner och regioner. Aldrig tidigare har en regering och samarbetspartierna C och L fattat beslut om så breda och omfattande ekonomiska stödåtgärder som nu. Få om ens någon är de politiska röster som ifrågasatt stödåtgärderna, snarare har vi fått vänja oss vid att oppositionen i samlad trupp oftast säger: för lite eller alltför sent under det senaste året.

Jag minns ett kvällssamtal med Torbjörn Fälldin i mitten av 1990-talet. Han sa något i stil med: det är ingen konst att säga nej när kassakistan är tom, konsten är att säga nej när kassakistan är fylld. Efter den djupa ekonomiska krisen med en galopperande statsskuld och stora budgetunderskott i början av 1990-talet så togs det fram ett finanspolitiskt ramverk för statsfinanserna som styrde upp budgetprocessen och innehöll ett antal budgetmål. Riksbanken och penningpolitiken blev självständig och det infördes också ett krav på balans i kommunernas ekonomi några år senare.  Detta finanspolitiska ramverk ställer över tid krav på överskott i statens finanser och har sedan dess införande tjänat Sverige väl under såväl Allians-, som Socialdemokratiska regeringar. Framförallt så skjuts inte överkonsumtion av en generation över till nästa generation.

Två personer hade en huvudroll i tillskapandet av finanspolitiska ramverket, Per-Ola Eriksson då på 1990-talet framträdande Centerpartistisk finanspolitiker i riksdagen och Göran Persson (S) finansminister och sedan statsminister. Några av oss minns förmodligen fortfarande Göran Perssons ord: den som är satt i skuld är inte fri. Utan ordning och reda i statens finanser och decennier av överskottsmål hade det varit svårt att genomföra de stora stödpaket som hittills beslutats under pandemins verkningar. Inte minst viktigt för de företagare och branscher där Covid 19 slagit extremt hårt. Jag missunnar ingen som fått del av de stödpaket som beslutats, snarare är det ett alvarligt problem att Tillväxtverket och andra myndigheter som ansvarar för hanteringen av stödåtgärderna inte lyckats få ut pengarna i tid där de bäst behövs.

Däremot saknar jag en politisk debatt om vad som behövs för att långsiktigt stärka Sveriges position i världen och säkra vår välfärdsstat. Det råder inga tvivel om att det finns betydande behov av satsningar på ny infrastruktur och upprustning av befintlig, såväl väg, järnväg som digital sådan. Det behövs också hållbara klimatsatsningar som ger effekt samt behov av mer forskning och innovation som positionerar och långsiktigt stärker Sverige. Regeringen och de politiska partier som gör anspråk på regeringsmakten har också ett ansvar att i rådande situation se och hantera de långsiktiga behoven bortom pandemins akuta påverkan och att det görs innan kassakistan är tom.

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.