Måndag 23 juli 2018

Gröna näringar ger jobb

Om man ser till sysselsättningen i hela landet så är jordbrukssektorn inte den största. Långt ifrån. Ungefär 1,5 procent av jobben i Sverige finns inom sektorn.

Men vilken potential har egentligen jordbruket  och det gröna näringslivet för att skapa nya jobb i framtiden?

Svaret är att det är alldeles utomordentliga förutsättningar. I topp bland branscherna i landet, faktiskt.

För halvtannat år sedan gjorde det nordiska forskningsinstitutet Nordregio en analys av de gröna näringarnas potential för att stimulera en ökad sysselsättning i Sverige. Svaret blev att dessa näringar har en mycket stor potential. Av olika samhällssektorer som studerades och jämfördes var det endast den sociala sektorn och utbildningssektorn som bidrar med mer sysselsättning, när efterfrågan av deras tjänster ökar.

Det där räknade institutet om i en sifferkalkyl, vilken gav jordbruket och de gröna näringarna faktorn 2,51. Den innebär att om efterfrågan på produkterna ökar med 1 miljon kronor så leder det till 2,51 nya jobb. Om exempelvis efterfrågan på svenska livsmedel ökar motsvarande 18 miljarder kronor (1800 miljoner kronor) är sysselsättningseffekten 45 000 arbetstillfällen.

Motsvarande tal för hotell och restaurang är exempelvis 2,02 och för konsumentjänstföretag 2,25. Genomsnittet för hela svenska näringslivet är 1,42. Allt enligt samma analys.

Kärnan i budskapet är att ökad efterfrågan av svenska livsmedel leder till sysselsättning i Sverige, och det i en högre grad än för andra branscher.

Frågan om offentlig upphandling av livsmedel liksom frågan om en tydlig märkning och marknadsföring av livsmedel som producerats i Sverige är därmed utomordentligt viktiga sett även utifrån en ren sysselsättningsaspekt. Utöver andra värden; som att en sådan utveckling garanterar trygga livsmedel som följer Europas högst ställda krav på miljö, hälsa och djurskydd. Ja, förmodligen världens högst ställda krav.

Även möjligheterna att exportera svenska livsmedel bör ses i ljuset av att en ökad efterfrågan av livsmedel leder till många arbetstillfällen. Något som regeringen uppenbarligen tagit fasta på, genom de satsningar på livsmedelsexport som ska följa på den nya livsmedelsstrategin.

Vart hamnar då dessa arbetstillfällen, om efterfrågan skulle stiga med motsvarande drygt 18 miljarder kronor. Jo, av de 45 000 jobben skulle 29 000 tillkomma inom jordbruket. Resterande 16 000 skulle ske i andra sektorer, som livsmedelsindustrin med 1 500, handeln med 4 000 och byggsektorn med 900 arbetstillfällen.

Enligt Jordbruksverkets EAA-kalkyl i december 2017 beräknas jordbrukssektorns totala produktionsvärde i löpande priser öka med 5 % år 2017 jämfört med 2016 (slutlig rapport kommer i oktober 2018). Kostnaderna för insatsvaror och tjänster ökar dock inte i samma utsträckning som produktionsvärdet. Förädlingsvärdet brutto, vilket motsvarar värdet av jordbrukssektorns produktion minus insatsvaror och tjänster, beräknas enligt Jordbruksverket öka med 14 %.

Det viktiga budskapet att ta med sig är följande: Jordbruket och de gröna näringarna tillhör de delar av svenskt näringsliv där det skapas mest riktiga jobb, när omsättningen stiger.

Själva poängen i detta sammanhang är att vi talar om de framtida möjligheter som finns i de mängder av småföretag, som var och en på sitt håll, förvaltar det gigantiska kapital som den svenska naturen utgör.

Ett litet tillägg, så här i början av ett nytt valår, jobben är lokala – och de finns i hela landet!

 

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.