Lördag 28 januari 2023

Hur blir 2023?

Visst älskar vi att ge? Julmat, klappar, bilfärder och småkreditlån hör julen till när önskelistorna hopar sig och allt ska köpas in för att tillfredsställa de små liven är något som många barnfamiljer tampas med varje jul. Så julkvittot av januari och februari brukar vara att det är dags för knäckebröd och mjukost. Kanske är det så att 2023 blir det fler månader av den varan.

Vi svenskar brukar i snitt köpa julklappar för 22 miljarder kronor. Julhandeln är en av de viktigaste tiderna på året för många butiker när svenskarna är som mest benägna att köpa de dyrare inköpen.

Prognosen för julhandeln i Sverige i år har varit en tappad miljard för butikerna. Det är många handlare som fått en riktigt bister försäljning till följd av att konsumenten håller allt hårdare i plånboken på grund av de stigande räntorna och inflationen på bland annat mat.

Konsumtionssamhället över lag har i år fått en tvist till följd av de förändrade kostnadsläget. Den stora utmaningen framöver för många företag är att förutse och bedöma marknaden och efterfrågan på en rad produkter som vi har vant oss vid att ha råd med under de ekonomiskt positiva tiderna som vi nu lämnar bakom oss. Det råder dessutom fortfarande komponent-brist och hot om avstängning av elen för att industrin fortfarande skall kunna klara av en takt som tillfredsställer marknaden.

Att världsläget fortsätter att vara osäkert 2023 råder ingen tvekan om. Vad som väntar de som har sina elavtal löpande och bolåneräntor till detta år är även det osäkert.

Svenska hushåll är mer räntekänsliga än hushåll i andra länder. Om man räknar med alla som bor i Sverige ligger snittbelåningen på 380 000 kronor. Men om vi bara räknar med de personer i Sverige som är i arbetsför ålder, ligger snittbelåningen på 621 000. Till följd av hög belåningsgrad och de relativt korta räntebindningstider som vi svenskar är vana vid, så kommer lågkonjukturen, enligt konjukturinstitutet, att sträcka sig till minst 2025. Arbetsmarknaden är dock inte drabbat än av inflationen. Det ligger lite i förskjutning fortfarande.

Vad blir då konsekvenserna av detta? Kommer våra konsumtionsmönster att ändra sig allt mer till att tänka mer på vad som är ”väsentligt”? Hur kommer det att påverka vårt samhälle, där vi byggt upp en konsumtion som också tagit på våra planetära resurser? Hur kommer det att påverka de hållbarhetsfaktorer som vi tampas med under tiden?

En intressant vår väntar oss. Frågan är då hur politiken kommer att agera på lång och kort sikt. Mycket har ändrats sen den nya regeringen tillsattes. Många löften kommer att bli svåra att hålla då vi till ännu en följd av inflationen får en stat med mindre skatteintäkter att röra sig med. Det är nog egentligen bara små ringar på vattnet vi ser just nu. Att vi får en tydligare väg för vilka åtgärder som spelar roll för både företagaren och Sveriges medborgare på lång sikt är avgörande för hur det ska gå för Sveriges ekonomi. Det finns alltid en risk när man lånar sig till välstånd. Det oroar mig. 2023 blir nog ett lika händelserikt år som 2022.

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.