Onsdag 21 oktober 2020

Hur mycket får demokrati kosta?

Den 15 september sedan 2008 är det FN:s internationella demokratidag. I år är det inget undantag. Ett ypperligt tillfälle att reflektera för mig om hur skört det kan vara. Kanske för dig med.

Demokrati är komplicerat. Det är inte utmärkande för att vara det snabbaste sättet att agera när det är bråttom och frågan är hur väl den kommer att stå emot dagens snabba samhälle gentemot våra egna filterbubblor. Det finns ett citat som säger att demokrati är den sämsta statsformen, bortsett från alla andra.

Att engagera sig i samhällsfrågor idag har egentligen aldrig varit enklare. Om du skulle få för dig att engagera dig för en specifik sakfråga, kan du alltid gå ut på sociala medier och hitta dina själsfränder i just dina frågor och starta en rörelse med chansen till respons dygnet runt.

Många har blivit inspirerade i världen av Greta Thunbergs kamp om akutbehovet av en omställning för klimatet. Samhällsledare får svidande kritik om att deras beslut och åtgärder är för mesiga och tafatta för att göra någon skillnad alls.

Vi lever i en tid där det är möjligt att visa sina åsikter via demonstrationer och att skriva på digitala listor som skickas till våra folkvalda. Vi kan bli arga och frustrerade när inte viljan går igenom och känslan över att politikerna inte lyssnar. Vi uttrycker det mer än gärna på sociala medier. Det är en demokratiskt rättighet.

Visst kan man bli frustrerad av att demokratisystemen i sig är så trögflytande att förändra. Se färg torka kan ge dig känslan om att vara effektivare.

Men till vilket pris är det värt att då ge upp demokratins processer och lika rättigheter till att påverka beslut? Vad får demokratin kosta? Vem har rätt att sätta det priset och är det befogat att aktivister tar till kraft och handling för att få sin vilja igenom?

Och hur ska politiker kunna navigera i höjda röster som riskerar att konkurrera med fakta och kunskap? Att demonstrera är ett av demokratins grundpelare till att uttrycka sin åsikt. Men var går gränsen emellan uttryck till demokrati, till något annat?

Rebecka Le Moine (Mp) tillsammans med Jens Holm (V) deltog som talare i Rovdjurmarschen augusti 2019 i Stockholm som hade även deltagare av extrema djurrättsorganisationer som Hunt Saboteurs Sweden, Djurfront och Djurens Revolt. Organisationer som är kända för att bedriva trakasserier och vandalisering, hot och våld för att få människor att kuva sig inför deras extrema åsikter.

MP-politikern stöttar också Extinction Rebellion som utför auktioner gentemot exempelvis Preems utbyggnad genom blockader av gator och byggnader samt ockupationer.

Hon är nu en av kandidaterna till posten som språkrör för Miljöpartiet när Isabella Lövin väljer att avgå i januari.  Vad har politiker för ansvarsroll i att påvisa att vårt sätt att påverka som demokrati fungerar? Vad händer när politiker väljer att stötta ytterst tveksamma former av aktivism som i sin tur motarbetar demokratiska processer? Är det mer som står på spel än biologisk mångfald och klimatförändringar i kampen mot vårt hållbara samhälle?

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.