Torsdag 9 juli 2020

Hur ska allt betalas?

Sverige står inför gigantiska offentliga åtaganden för att möta den kris som följer i pandemins spår. Redan före coronaviruset slog till, var behoven av förstärkningar inom välfärdssektorn enorma. Drygt 90 miljarder kronor behövs för vård, skola och omsorg till år 2026.

Till detta kommer resursförstärkningar till det militära försvaret. De närmaste åren 30 miljarder kronor, från 50 till 80 miljarder per år. Och då har Sverige enbart nått halvvägs till de två procent av BNP, som NATO och Trump kräver, vilket flera svenska rikspolitiker därmed anammat.

Sveriges offentliga finanser kommer att behöva förstärkas. Det handlar om skattehöjningar.

En av de mest kostsamma reformer som införts under det senaste decenniet är jobbskatteavdragen. Det sista steget – som trumfades igenom i riksdagen av de tre högerpartierna i december 2018 – kostar folkhushållet över 20 miljarder kronor. Sammantaget handlar dessa skatteavdrag om tresiffriga miljardbelopp.

Det ideologiska motivet för dessa avdrag, är att dessa ska premiera människor som arbetar, framför de som inte gör det! Detta drabbade därför oförtjänt pensionärerna, som byggt upp landets välstånd.

Idag står vi inför en öppen arbetslöshet på tio procent. Människor kommer skrika efter jobb. Valet handlar inte om att välja jobb eller inte. Jobbskatteavdragets ideologiska motiv är för länge sedan borta.

Det är uppenbart att de gångna decenniernas övertro på marknadsliberalism, utförsäljningar av vitala statliga verksamheter samt accelererande avregleringar försatt Sverige i en svår situation. Beredskapslager är tömda, landets tidigare 80-procentiga självförsörjning av livsmedel är bortblåst samt läkemedel och skyddsutrustning finns inte i lager. Marknadstänket med ”just in time-lager” har okritiskt fått råda.

Det handlar inte längre om det behövs skattehöjningar, utan om hur dessa ska tas ut. Många heliga kor måste antagligen slaktas.

En sådan är att staten inte längre kan fortsätta premiera människor som har jobb, med ytterligare skatteavdrag. Det starka motivet för att arbeta är ju att man får en lön och en inkomst – inte är motivet för den enskilde möjligheten till ytterligare avdrag.

Det är rimligt att snarast återställa det sista jobbaskatteavdraget, i syfte att stärka offentlig vård, omsorg och skola liksom åtgärder mot arbetslöshet. Troligen kommer riksdagen därtill få fundera över ytterligare minskningar av detta avdrag. För just nu behövs pengarna för arbetslinjen att säkra jobben för väldigt många.

Samtidigt blir den utlovade stora skattereformen allt viktigare.

Med denna utlovas, utöver grön skatteväxling, en rättvisare beskattning i Sverige. Effekten av hittills genomföra skattereformer har lett till att klyftorna växer kraftigt mellan rika och fattiga. Detta har sin grund i att staten valt att premiera de som äger fasta värden, kapital, fastigheter och har förmögenheter. Det är dags att skärpa beskattningen inom dessa områden.

Svenska folket vill se rättvisa och solidaritet i ett starkt och tryggt samhälle.
På det måste rikspolitikerna ha svar.
Fortsatt ojämlikhet är inget svar.

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.
  • vastaspojken

    Per G. Du brukar skriva kloka ledare, men nu har du närapå överträffat dig själv!
    Vill bara betona en sak i ledaren. Riksdagen har redan beslutat om en kraftig höjning av den militära beredskapen. Detta trots att vi kommer att behöva ta mycket höjda kostnader för äldre- och sjuk-vården! Nuvarande pandemi visar tydligt hur vi definierat fel hot. Vi har skaffat massor av vapen och ammunition mot det ryska hotet. Men vi har inte ens skyddsutrustning för personalen i sjukvården! De politiker i Sverige som vill att vi ska leka ”Följa Trump” måste besinna sig!