Måndag 21 januari 2019

Idéstrid om Europa

Det blir ingen ny regering före nyår. Orsaken är en politisk kamp om fundamentala ideologiska frågor.

Det som står på spel är den grundläggande synen på en levande demokrati, mänskliga rättigheter och om Sverige ska vara ett öppet, solidariskt, globalt orienterat välfärdsland.

En idéstrid avslutade därmed år 2018. Och det blir de politiska ideologierna som också står i centrum under 2019. I Europavalet i maj ska svenskarna välja 21 av 705 ledamöter i Europaparlamentet.

Vi ser idag ett Europa där främlingsfientliga och direkt rasistiska krafter sitter i allt fler parlament. Vi ser hur stater trycker ner medborgerliga fri- och rättigheter. Vi ser hur regeringar styr upp public service-kanaler för att förmedla ”nationella” budskap. Vi ser hur man försöker sparka domare för att de är misshagliga för makten. Vi ser hur stater gärna tar del av EU:s ekonomiska resurser i regionala och sociala fonder, men samtidigt inte solidariskt vill bära unionens gemensamma åtaganden.  Vi ser hur stater nonchalerar grundläggande demokratiska principer, genom att diskriminera minoriteter, intervenera i rättssystem och attackera den fria pressen.

Europavalet

I Europavalet kommer huvudfåran gå mellan de nationalistiska krafter som vill riva upp samarbetet mellan Europas länder och de som, å andra sidan, ser ett nära samarbete mellan Europas länder som avgörande för fred, demokrati, mänskliga rättigheter och välfärd.

Ett vanligt argument bland nationalistiska partier i Europa, är att de är åsidosatta och inte blir lyssnade på av andra. Som om deras väljarstöd automatiskt skulle ge en maktposition. Men så enkelt är det inte. Två historiska exempel:

Vladimir Lenin bolsjevikiska parti fick i ryska valet år 1917 24 procent stöd av väljarna. För honom var det likgiltigt, han tog makten ändå genom en kupp, och skapade en kommunistisk diktatur som inte föll förrän 70 år senare.

I Tyskland fick Hitlers nazister 2,8 procent av rösterna år 1928. 1930 hade partiet vuxit till 18,3 procent, för att två år senare nå 37,3 procent. Påhejade av tyska näringslivet tyckte tyska kristdemokrater och vissa liberaler att man skulle göra upp med nationalsocialisterna, eftersom de ju hade så stort stöd. Knappt hann Hitler bli rikskansler förrän riksdagshuset brändes ner och demokratin avskaffades. Europa lider fortfarande av följderna av denna vanvettiga högerdiktatur.

Så även om extrema partier lyckas få ett visst stöd av valmanskåren, så innebär det inte att andra partier måste acceptera det eller göra sig beroende av dem. Tvärtom.

Enda sättet att möta sådana krafter är med tydliga ideologiska motalternativ. Det handlar om framtidshopp och om visioner om ett gott samhälle. Det är den motkraften som är möjlig mot mörkerkrafter, som med hot och rädsla, vill piska fram stöd för sina planer. För när dessa omsätts i regeringsmakt, ja då förändras politiken snabbt. Det kan man tydligt se i Polen. Ungern och Österrike. För Europa är en sådan utveckling ett sluttande plan, som leder till otrygghet för Europas folk.

Den allt överskuggande uppgiften i Europavalet 2019 blir att hålla dessa krafter stången. Därför måste Europavalet bli ett värderingsval.

 

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.
  • vastaspojken

    En ledare i ett angeläget ärende! Läget i EU är minst sagt problematiskt. Hur ska unionen agera mot stater som avviker mot EU:s gemensamma regler vad avser pressfrihet, rättsväsende osv? Är indraget ekonomiskt bistånd en möjlighet? Viktigt är att de valda präglas av en vilja att förändra EU. Politiker som bara talar om hur bra EU fungerar ska inte sitta i Bryssel! Ska EU i längden fungera som det fredsprojekt det talas om måste Ryssland ges möjlighet till inträde i unionen. Vilka svenska politiker kan tänka sig det?