Onsdag 15 augusti 2018

Isolerade klassrum?

Kan jämlikhetsfrågor bli avgörande i årets val?

Egentligen inte, om man ser till den ranking som opinionsinstitut pekar ut om väljarnas valprioriteringar. Där toppar oftast sjukvården. Numer också integrationsfrågor, följt av skolfrågor. I år sticker också ”lag och ordning” ut.

Men där finns ett mönster. Samtliga områdena handlar om alla medborgare ska ges bra förutsättningar att växa i vårt land. De handlar om jämlikhet eller ojämlikhet, de handlar om solidaritet eller orättvisor.

Alla partier erkänner numer att klyvningen ökar. Klyftor växer mellan de som har, och de som inte har resurser. Klyftorna växer mellan de med höga inkomster och de med låga inkomster. Klyftorna växer mellan småorter och storstadsområden.

Det mesta börjar med barnen. Sverige har historiskt eftersträvat en sammanhållen skola. Med ambitionen att alla barn, oavsett bakgrund, ska ges goda kunskaper och ges bra förutsättningar som medborgare i ett demokratiskt samhälle.

Detta krackelerar idag. Skillnaderna ökar mellan elever och skolor. Detta har dessvärre pågått länge, oavsett politisk färg på utbildningsministrar.

SVT Nyheter ställer idag frågan på sin spets; Är skolan lika för alla barn och ungdomar?

Forskning visar tydligt att den viktigaste faktorn är barnens hemmamiljöer. Om barn kommer från studievana hem, eller inte, har en avgörande betydelse. Dessutom är det tydligt att dagens marknadsstyrning och konkurrens bidrar till att öka klyftorna. Systemet med skolval tar inte hänsyn till att förutsättningarna för skolor är olika mellan kommuner och bostadsområden.

Få skolpolitiker talar om skolans kompensatoriska uppdrag – det vill säga att lyfta alla lever, även de med sämre förutsättningar hemifrån. Tisdagens TV-debatt visar skillnaderna:

Medan gymnasieminister Anna Ekström (S) hävdar ovanstående sanningar och ifrågasätter skolans marknadsanpassning, så envisas Liberalernas partiledare Jan Björklund med att reducera hela denna jämlikhetsdebatt till en fråga om hur lärarna agerar pedagogiskt i klassrummet.

Enligt Björklund kan ”högpresterande” elever mycket väl klara moderna kreativa skolmiljöer med projektarbeten och helhetsperspektiv. Däremot hävdar han bestämt att arbetarklassens barn, och de som inte kommer från ”studievana” miljöer, måste mötas med katederundervisning, pekpinnar, ”kunskapsindunkning” och hårda restriktioner.

Det är som skolan skulle vara en isolerad ö. Men skolan speglar tyvärr bara ett ojämlikt och segregerat samhälle. Nuvarande skolpolitik förstärker detta.

På detta måste politiken ha svar. Det handlar om allt från samhälls- och bostadsplanering till rättvis skattepolitik och omfördelande välfärdspolitik.

Det är dags att lyfta på stenarna och åter skapa en sammanhållen skola. Nuvarande individuella skolpengsystem måste ifrågasättas. Bort från marknadstänk och för en framtida finansiering som bygger på en rimlig och solidarisk socioekonomisk fördelning.

Marknadsexperimenten i den svenska skolan har nått vägs ände.

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.
  • vastaspojken

    Den verkligt katastrofala missen med privatiseringen av skolan, var att göra eleven till en påse pengar. Fritt fram för att välja skola. Samtidigt öppnade man för obegränsade uttag av vinst i skolföretagen! För att få pengar till skolan måste den vara populär och bra så att fler elever väljer just min skola. En bra skola ger höga betyg! Alla i skolan tjänar på att betygen är höga. Undra sedan på att vi fått en betygsinflation. Nu senast larmades om att elever från friskolor med höga betyg klarar sig sämre på högskolan. Förvånar det någon? Det är bara att hålla med ledaren i slutklämmen! Marknadsekonomi har inte i skolan att göra!
    Däremot bör skolan undervisa eleverna om marknadsekonomins för- och nackdelar!