1973 beslutade Centerpartiets partistämma att säga stopp till utbyggnad av svensk kärnkraft. Trots att 50 år passerat sedan dess har inte några av kärnkraftens alla frågetecken fått en lösning, snarare har de ökat.
Kärnkraftsförespråkarna i Sverige har med höga elpriser och prognoser om ökat behov av el fått ny luft under vingarna. Även inom Centerpartiet hörs företrädare som fallit för kärnkraftslobbyns tunna argument för en utbyggnad av kärnkraften. När kärnkraften debatterades som mest under 1970-talets andra hälft och första åren på 1980-talet möttes argumenten mot kärnkraft med att lösningarna på kärnkraftens stora risker inom kort skulle vara lösta. Idag, 50 år efter att Centerpartiet som första parti i ett nationellt parlament sa nej till kärnkraft är riskerna och de olösta problemen desamma.
Rysslands anfallskrig i Ukraina har också visat hur kärnkraftverk kan användas som en sköld i krig, det visar den ryska belägringen av kärnkraftverket Zaporizjzja i Ukraina. Vilket kan få katastrofala effekter långt utanför Ukrainas gränser om en olycka sker. Något som FN:s internationella atomorgan IAEA återkommande med stor skärpa varnat för. Sedan kärnkraftens begynnelse har det pratats om små modulära kärnkraftverk men utvecklingen går trögt och kostnaderna skenar. Samtidigt har utvecklingen av förnyelsebar elproduktion från sol och vind exploderat, investeringsviljan är hög efter att kostnaderna minskat och effekten ökat.
Det går inte att bortse från riskerna med kärnkraft. 1979 inträffade en härdsmälta vid reaktor 2 i Harrisburg Pennsylvania. 1986 skedde den stora kärnkraftsolyckan i Tjernobyl dåvarande Sovjetunionen, den svenska norrlandskusten drabbades av radioaktivt nedfall och den svenska rennäringen drabbades hårt under flera år, på grund av höga halter av cesium 137 i renkött. 2011 drabbades Fukushima i Japan av 3 stycken härdsmältor efter att en tsunami sköljt in över anläggningen och slagit ut den.
Frågan är inte om en ny olycka sker, utan när och var nästa alvarliga kärnkraftsolycka sker. Ett av de tyngsta argumenten mot kärnkraft är förvaringen av utbränt kärnbränsle som på grund av strålningsrisken ska förvaras i 100 000-tals år framåt. Vilket ansvar kan vi som lever idag rent moraliskt och ekonomiskt lämna över till tusentals kommande generationer? Till riskerna ska läggas miljökonsekvenserna vid brytning av uran och den direkta kopplingen mellan kärnkraft och kärnvapen.
Ett påstående som på senare tid ofta lyfts av kärnkraftsförespråkarna är att den skulle vara planerbar. I augusti 2022 stoppades Ringhals 4 för ett planerat underhåll i stället för 1 månads stopp skedde återstarten först 26 mars i år efter att flera nya fel uppstått på anläggningen. Till detta ska läggas att kärnkraften är en dyr energikälla som trots höga elpriser inte bär sina egna kostnader. Mer kärnkraft är inte lösningen på vare sig klimatkrisen eller behovet av mer effekt. Lösningen finns i en cirkulär ekonomi baserad på förnyelsebara alternativ. Centerpartiets och Torbjörn Fälldins argument mot kärnkraft för 50 år sedan är lika aktuella idag.
