Måndag 21 september 2020

Kärnkratsutspel med dålig verklighetsförankring

I veckan föreslog Liberalernas Nyamko Sabuni och Moderaternas Ulf Kristersson på DN debatt att reglerna bör ändras så svensk kärnkraft kan byggas ut. I debattartikeln hävdar de två partiledarna att lagstiftningen som alliansregeringen i energiöverenskommelsen för 10 år sedan drev igenom är föråldrad och att lösningen är att bygga moderna minikärnkraftsverk. Att kärnkraftsel är tre gånger dyrare än el från vind och sol skriver de dock inte.

Senare utvecklade Nyamko Sabuni utspelet i radions P1. Där angavs Gotland som en lämplig plats att bygga ett minikärnkraftsvek på för att lösa öns återkommande problem med elavbrott.  Riksdagsledamoten Lars Thomsson (C) kommenterade det hela med att minikärnkraftsverk på Gotland inte löser öns elavbrott, det som behövs och som öns centerpartister slagits för under 15 år är en tredje överföringskabel till fastlandet och att dessa överföringskablar blir en del av Svenska Kraftnät i stället för att som idag ägas av Vattenfall. Regionstyrelsens ordförande på Gotland Eva Nypelius (C) konstaterar att Gotland vare sig vill ha eller behöver minikärnkraftverk, med en ny överföringskabel så kan den förnyelsebara vindkraften på ön fortsatt byggas ut och säljas till fastlandet.

Under 30 års tid låg kärnkraftsfrågan som en blöt filt över svensk energipolitik, uppgörelsen för 11 år sedan var nödvändig för att skapa långsiktighet och stabilitet för utvecklingen av de förnyelsebara energislagen vind och sol. Uppgörelsen ger möjlighet att bygga ny kärnkraft på marknadens villkor men framförallt gav den en rejäl skjuts framåt i investeringar ute i hela landet för vindkraft och solpaneler. Dessutom har investeringskostnaden för att producera solel gått ner och effektiviteten har samtidigt ökat.

Kärnkraften är dyr att bygga och fortfarande idag är slutförvaringen av det använda kärnbränslet lika olöst som när folkomröstningen om kärnkraften ägde rum 1980.  Ett exempel på svårigheten att bygga ny kärnkraft finns i vårt grannland. 2005 startade Finland bygget av ytterligare ett kärnkraftsverk, Olkiluoto 3. Det skulle stått färdigt 2009, ännu är inte reaktorbygget klart, senaste prognosen är att kunna starta elproduktionen under 2021. Den ursprungliga investeringsbudgeten uppgick till 3,2 miljarder Euro, senaste prognosen var 8,5 miljarder Euro, men sannolikt dyrare.

I Sverige producerades 164 TWh el 2019 av dessa exporterades 26 TWh, det är inte bristen på el som är Sveriges problem, dessutom är elpriset i Sverige bland de lägsta. De utmaningar som svensk energiförsörjning har löses inte med ny kärnkraft. Robustheten i elförsörjningen byggs i investeringar i kraftnätet och småskalighet i produktion. Det sker för närvarande en snabb utveckling och forskning av teknik för energilagring och där kommer vi med stor sannolikhet se stora framsteg i närtid. Veckans partiledarutspel från M och L verkar snarare värkt fram i brist på annat, den som vill framåt löser inte dagens och morgondagens utmaningar med gammal medicin som dessutom både är riskfylld och olönsam.

 

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.