Tisdag 28 september 2021

Klimatförändringen är här

Skyfall, översvämningar, jordskred, förödelse, dödsfall, extrem hetta, skogsbränder, svår torka, hittills i sommar har nyhetsrubrikerna i Europa och världen dominerats av detta. Vetenskapen och världens ledare är i princip överens om att klimatförändringen är här och konsekvenserna av den pågående globala uppvärmningen har vi bara sett början av.

Samtidigt som världens ledare i ett försök att bromsa och mildra klimatförändringens effekter diskuterar och beslutar om övergripande globala mål för att minska de klimatdrivande utsläppen, så landar mycket av de åtgärder som behöver vidtas i det kommunala ansvaret. Det är då lätt att tänka att det främst är en fråga för kust- och vattendragskommuner, att det i Skaraborg endast är en fråga för Lidköping och Mariestad att hantera. Men det är fel, i verkligheten är det en fråga som berör alla kommuner och kommer kräva mer eller mindre anpassningsåtgärder i samtliga. Det är dessutom bråttom och det handlar om stora pengar som ska konkurrera med växande behov inom kommunernas basverksamhet skola, vård och omsorg.

Vi vet att i de flesta kommuner är dagvattensystemen föråldrade och underdimensionerade för att ta hand om stora nederbördsmängder på kort tid. Risk för översvämningar och risk för att reningsverken tvingas släppa ut orenat avloppsvatten blir därför påtaglig. Förtätning av städer och orter har varit modeordet i stadsplaneringen de senaste decennierna. Med förtätning av bebyggelse så har alltmer grönområden tagits i anspråk som annars naturligt kan magasinera stora nederbördsmängder. Grusparkeringar som också haft samma effekt har av bekvämlighet bytts ut mot hårdgjorda ytor. Med detta menar jag inte att vi ska sluta förtäta bebyggelse eller att vi ska gräva upp hårdgjorda parkeringar. Det finns åtgärder som ger effekt, exempel på det är att med hjälp av skyfallskartering skapa ytor som kan översvämmas utan alvarliga konsekvenser. Andra mer handgripliga exempel är att anlägga sedumtak med växtlighet som kan ta upp ansenliga mängder regnvatten. I den kommunala översiktsplaneringen och vid detaljplanering av bebyggelse är det nödvändigt att hantering av återkommande extremväder får en mer framskjuten position. Det är också rimligt att de politiker som vill se nyproduktion av bostäder där översvämningsrisk finns, tar sig både en och två funderare innan man skrider till verket.

Klimatanpassningsutredningen som presenterades 2017 beräknade att kommunernas kostnader för att genomföra klimatanpassningsåtgärder, i ett högscenario, uppskattades till 205 miljarder kronor under perioden 2017–2100. I genomsnitt är det 2,5 miljarder kronor per år. Det är avsevärt mer än vad staten hittills anslagit, fram tills nu har det mer handlat om miljöpartistisk symbolpolitik. Sveriges kommuner och regioner har påtalat att det krävs betydligt större insatser, det är bara att hålla med. Möjligheterna till nödvändiga klimatanpassningsåtgärder får inte bli en klassfråga mellan rika och fattiga kommuner.

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.