Fredag 22 januari 2021

Klimaträttvisa för landsbygdsföretagaren

November slog rekord i mycket. Det var inte bara alla de nya bekräftade fall av covid-19 i Skaraborg som har satt sjukvården, intensivvården, äldreboende, skolor och andra samhällsfunktioner på prov här hos oss Skaraborgare. Det kommer nästan dagligen nya restriktioner att följa utefter att smittotalen envist har ett högt tempo uppåt. Det har också varit andra tråkiga rekord. Medeltemperaturen i november har varit rekordmild på många håll i landet. Och i Västerås blommar körsbärsträden.

I samma andetag slår e-handeln även den rekord. Enligt Postnords senaste kvartalsanalys beräknas årets nätjulhandel omsätta 10,6 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning på 26 procent jämfört med förra året.

Företag som CDON, Lyko, Wish, Fyndiq har jublat sedan den stora numera ”Black Week”, istället för ”Black Friday” veckan avslutades. Jag förstår inte dubbelmoralen.

Vi befinner oss i ett samhälle där det är dyrare att laga en trasig mobiltelefon än att köpa en ny, där små aktörer som satsar på kvalité och kundnära relationer blir julhandelns förlorare.

Utgångspunkten för att lyckas med hållbarhetsfrågorna är, likt pandemin-strategin, att vi gör det tillsammans. Men ibland känns det mer som ett direktiv från den urbana normen på hur vi ska kunna nå dit. Under tiden som vi får se räddningspaket åt ena hållet för svenskt näringsliv för att Sveriges befolkning ska kunna nykonsumera mera, så smygs det med utgången av en äganderättsutredning om skogen, som i grundsyftet skulle stärka äganderätten för enskilda skogsägare, alltså majoriteten landsbygdsföretagare, men i detta fall verkar det ge motsatt effekt enligt LRF. Skogsägare målas ut kort och gott att dessa inte kan ta hand om skogen på ett ”korrekt sätt”, utan behöver tillsyn av myndigheter när det kommer till vissa områden. Det här är bara ett exempel.

Mitt sista hopp är att kommunerna står upp för sina landsbygdsföretagare, där handlingsplanerna inkluderar alla i hållbarhetsfrågorna.

Det är svårt som medborgare att läsa sig till på de olika kommunsidorna vad för typer av handlingsplaner eller andra uppsatta mål som kommunerna tänker sig för att påverka utgången av klimatförändringarna som exempel.

Skaraborgs kommuner tar fram handlingsplaner för att uppnå klimatmålen på egen hand, men också planer på hur man ska kunna klimat-anpassa samhällsstrukturen i kommunerna för en framtid med bland annat längre vegetationsperioder. Det är också här jag fått insikten att mycket hänger på enskilda personer om vad som bör göras. En del kommuner i Skaraborg har sina egna utskott för just dessa frågor.

Vad jag önskar mig i julklapp är att kommuner inom Skaraborg ser till att ta vara på de resurser som många företagare erbjuder, men som får stå ganska ensamma när direktiv uppifrån kommer. Att vi bör ändra våra levnadsvanor ganska radikalt för att ens kunna dela ut julklappar 2050 är ett faktum, men vi ska inte börja med att straffa dom som sitter på förnyelsebara resurser i våra egna kommuner och vara transparenta med vad planerna innebär för våra medborgare.

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.