Fredag 7 augusti 2020

Kris för den svenska krisberedskapen

I spåren av Coronapandemin så har frågorna kring den svenska krisberedskapen hamnat i fokus. Statsminister Per-Albin Hanssons ord vid andra världskrigets utbrott ”vår beredskap är god” känns avlägsna. Även om det i efterhand har diskuterats hur god beredskapen egentligen var 1939, så är de allra flesta överens om att livsmedelsberedskapen var god, medan den militära beredskapen hade betydande brister.

Under våren kunde vi höra Socialminister Lena Hallengren och Socialstyrelsen använda de bevingade orden ”vår beredskap är god” när Coronapandemin slog till.  I sjukvården har den varit god, mest på grund av alla lojala medarbetare inom sjukvården, men också tack vare en snabbfotad organisation i hälso- och sjukvårdens beslutande regioner, till antalet 21, har resurser snabbt kunnat ställas om för att möta de akuta behoven. Kanske något för de som ropar på statligt ansvar för sjukvården att fundera över, hierarkiska centraliserade beslutsstrukturer fungerar sällan bättre än decentraliserat ansvar. Den frågan är värd att särskilt belysa vid ett senare tillfälle.

Utöver sjukvårdens egen krisberedskap så finns betydande samhällsfarliga brister i vårt land. 1939 var måhända livsmedelsberedskapen god, idag kan inte Sverige föda vår egen befolkning och lantbrukets behov av nödvändiga insatsvaror är nästan uteslutande import. Senast har det förekommit uppgifter om alvarliga brister i elförsörjningen från Svenska Kraftnät, under förra året handlade det om alvarliga säkerhetsbrister hos samma myndighet. Det gick fort att avskaffa de svenska beredskapslagren och de sista resterna av det civila försvaret monterades ner av alliansregeringarna med, hör och häpna, moderata ministrar i spetsen.

Att göra om och göra rätt kommer ta tid. Lägg därtill digitaliseringen som underlättar men gör hela samhället mer sårbart. Det handlar inte om att backa Sverige till tiden innan EU-inträdet och globaliseringens intåg.  Istället gäller det att bygga robusthet för framtiden, där digitalisering, globalisering och frihandel är delar i en svensk hållbar krisberedskapskapsstrategi.

Därför blir det extra viktigt att utvärdera och dra lärdomar av Coronapandemin, men framförallt skapa en svensk krisberedskapsstrategi som håller för framtida kriser. Våren 2020 har också visat att när det väl gäller så ser varje land i första hand om sitt eget hus. Även den grundläggande fria rörligheten av varor och tjänster har fått stå tillbaka inom EU för de egna ländernas behov.  En krisberedskapskommission behövs för att blottlägga brister och lämna skarpa förslag på åtgärder. Det nordiska rådet lämnade i slutet av april ett förslag till de nordiska ländernas statsministrar på en nordisk krisberedskapskommission då samarbete över landsgränser är nödvändigt för att hantera kommande kriser. Gunnar Wetterberg mångårig samhällsdebattör sa nyligen i en intervju i Hushållningssällskapets tidning Gröna Affärer citat ”Coronakrisen är en nyttig generalrepetition för något ännu jävligare.”

  • Detta är en ledartext. Det betyder att åsikten är Skaraborgsbygdens ledarsidas uppfattning i en fråga.